Läs senare

Kungsälv jobbar mot rasism

Det är populärt att vara med i Toleransprojektet på högstadieskolorna i Kungälv.
– Jag vill känna mer sympati för andra människor och förstå hur folk har det, säger Leif Nyman som är en av eleverna i gruppen.

10 Dec 2009

En efter en släntrar de in i klassrummet, sex tjejer och fyra killar från olika högstadieklasser på Munkegärdeskolan i Kungälv. De pratar högt och skämtar med varandra. Men när Christer Mattsson visar ett fotografi av Olga, och berättar historien om hur Olga som tonåring riskerade sitt liv genom att ta hand om en treårig judisk pojke under andra världskriget, då blir det tyst. Alla lyssnar.

– Är det någon av er som har småsyskon i den här åldern? frågar Christer Mattsson.

Två av tjejerna har det. Sara Johansson kan föreställa sig hur hennes lillebror skulle ha reagerat om en tysk soldat kom och drog ner byxorna på honom för att kontrollera om han var omskuren eller inte.

– Jag får tårar i ögonen när jag tänker på det, säger Sara.

Christer Mattsson berättar inte hela historien, eleverna får själva fundera ut ett slut. Förslagen varierar, men alla eleverna har kommit på en avslutning som innebär att både Olga och den lille pojken Ferdinand överlever.

– Hade de dött så hade du nog inte kunnat berätta om dem. Då hade de varit bortglömda, säger Jesper Olsson.

Förutom Christer Mattsson finns också fritidsledaren Jeanette Persson, kuratorn Anki Isberg samt specialläraren och biträdande rektorn Anna Forsman med i klassrummet. Sammanlagt ingår fyra lärare, tre fritidsledare och två kuratorer i Toleransprojektet på skolan.

– Det här är inget enmansjobb. I klassrummet väcks frågorna men det kanske är efteråt på fritidsgården, hos kuratorn eller hemma som behovet av att diskutera finns. Därför är det viktigt att de vuxna som finns i närheten är beredda på att prata om existentiella frågor, säger Christer Mattsson.

I undervisningen utgår han ofta från elevernas egna erfarenheter från sina familjer.

– Genom att förstå sin egen familjesituation, kan eleverna lättare leva sig in i hur andra människor tänker och känner.

I projektet ingår fem föräldramöten per läsår och föräl­drarna deltar även i hemuppgifter. Till exempel kan barn och föräldrar få i läxa att skriva korta brev till varandra och berätta om vilka stunder de tycker bäst om i familjen eller när det är som jobbigast hemma.

– Jag tror inte att föräldrarna tycker att det blir för jobbigt. Tvärtom. Många ser det som ett sätt att fördjupa kontakten med sina tonårsbarn.

Under projektet gör gruppen en resa till Polen och besöker platser som de har pratat om.

– När vi kommer till ett förintelseläger kan eleverna känna igen järnvägsspår, stolpar och spikhål som de har sett på bild­er. De får en koppling till de fakta som vi har diskuterat. Resan brukar ge eleverna en helt ny inlevelse i de historiska händelserna.

De träffas tre gånger i månad­en under ett år. Den här lektionen är det en liten grupp med tio elever som samlas. Johanna Seljelid i årskurs nio är nöjd med projektet så här långt.

– Jag får lära mig att folk kan tänka på andra sätt än vad jag själv gör. Det mest intressanta är att diskutera och höra vad andra grundar sina åsikter på.

Christer visar porträttbilder med en projektor: ett foto på en ortodox jude, en bild av en transsexuell man som ser ut som en kvinna och ett bröllops­foto av två män som kysser varandra.

– Är det okej att två män gifter sig med varandra?

Frågan blir hängande i luften. Det är först när Christer poängterar att alla i klassen har rätt att tänka och tycka vad de vill, som diskussionen kommer igång. ”Jag tycker inte om bögar”, ”I religionen är kvinnan skapad för mannen”, ”Jag respekterar homosexuella, men det är ett logiskt fel som jag inte fattar, hur ska en kille kunna göra en annan kille gravid?” Det är några av åsikterna som diskuteras.

Efter lektionen är Christer Mattsson glad.

– Det känns fantastiskt när elever som tidigare har suttit tysta i sina klassrum äntligen vågar ge uttryck för sina tankar. Det är i dialogen med andra som främlingsfientliga åsikter kan förändras.

Alla artiklar i temat Demokrati: ett aktivt val (6)

ur Lärarförbundets Magasin