Läs senare

Klassperspektivet som försvann

Politik och moral ingår i samhällskunskap. Ett sätt att undervisa om det är att jämföra olika samhällsbilder. Men en bild lyser med sin frånvaro. Den socioekonomiska vinkeln saknas i både klassrum och styrdokument.

17 Okt 2016
Klassperspektivet som försvann
Illustration: Kajsa Eldsten

– Så gott som alla partiledare deltar i Prideparaden, men det är svårare att tänka sig att alla skulle gå i förstamajtåget. Det är nog lättare att få enighet kring det vi kan kalla identitetspolitik än kring ekonomisk fördelningspolitik, säger Lars Sandin.

Han menar att detta förhållningssätt avspeglas i skolans styrdokument, som bygger på politiska kompromisser. I läroplanen lyfts frågor om jämställdhet, sexualitet och kulturell mångfald tydligt fram, medan det socioekonomiska perspektivet är undanskymt. Att det ser ut så även i kursplanerna, konstaterar han i sin avhandling, som handlar om ideologiska samhällsbilder i grundskolans samhällskunskap.

– Klassperspektivet är puts väck, särskilt i läroplanens allmänna delar, säger den nyblivna doktorn i pedagogik som också är lärarutbildare vid Mittuniversitetet.

Hans studie är inte inriktad på att finna orsaken till läroplanens prioriteringar, men han tillåter sig ändå en spekulation om de utbildningspolitiska bakgrunderna.

– Man vinner nog inget val i dag på att föra fram frågan om fördelningspolitiken, säger han.

Frånvaron av det Lars Sandin kallar ”det sociala rummets differentiering” får konsekvenser i undervisningen. Begreppet har han hämtat från sociologen Pierre Bourdieu. Innebörden är det faktum att människor alltid befinner sig i ett socialt rum, där de har olika tillgång till bland annat ekonomiska och kulturella resurser. Vi ska återkomma till följderna av att det sociala rummet döljs i styrdokument och praktik. Låt oss tills vidare notera att några av de elever som Lars Sandin har intervjuat i studien konstaterar att de aldrig har fått läsa om politik från sociopolitiska utgångspunkter. Han betonar att det inte är lärarna som ska lastas för det.

– Om lärarna inte har stöd i utbildningspolitiken är det väldigt svårt för dem att få med en etisk, politisk dimension.

Lars Sandins avhandling är läroplansteoretisk. Den visar hur klassperspektivet i grundskolans läroplan har blivit otydligare vart efter styrdokumenten har förnyats, till förmån för en allt mer individualistisk syn på människan.

I kursplanerna i samhällskunskap i Lgr 11, finns klassperspektivet med i olika grad. För årskurs 4–6 är det, med Lars Sandins ord, formulerat som ett erbjudande att ta upp innebörden av socioekonomisk bakgrund, medan det blir ett krav i högstadiet.

Lars Sandin har observerat undervisningen i samhällskunskap i två olika skolor. I den ena skolan läser eleverna i årskurs 9 om samhällsekonomi.

Undervisningens utgångspunkt är en lärobok som på traditionellt manér förklarar pengar och ekonomi som ett kretslopp i vilket olika aktörer på marknaden har sina givna funktioner. Något socioekonomiskt perspektiv finns inte. Denna funktionalistiska syn på ekonomi bortser från det faktum att människor lever under olika ekonomiska villkor och att det finns orättvisor. Eleverna får inte lära sig att det finns olika, politiska sätt att se på samhällsekonomi.

I denna skolas temaarbete har läraren också valt en skönlitterär bok som eleverna ska läsa. I den är klassperspektivet tydligt. Därmed öppnas en möjlighet att få med en socioekonomisk bild av samhället, men läraren tar den inte riktigt till vara. Det problematiska är att det funktionalistiska perspektivet inte jämförs med det socio- ekonomiska, liksom att det förstnämnda överordnas det sistnämnda, konstaterar Lars Sandin.

– Olika bilder av samhället ställs inte mot varandra, därför får man inte syn på att de är just olika avbildningar, olika modeller. Det som visas fram tas för sanning.

Det sociala rummet förblir beslöjat, för att använda bildspråket ur titeln på Lars Sandins avhandling. Stundtals framstår den som en deckare. Varför märker ingen vad som sker, varför rycker ingen undan slöjan från det beslöjade rummet? frågar sig läsaren.

En förklaring till detta, alltså till varför klassperspektivet faller bort i undervisningen, kan vara att det uppfattas som politiskt laddat och att lärarna strävar efter objektivitet.

– Det kan nog vara känsligt att göra ekonomiska orättvisor synliga, eftersom det sitter elever i klassrummet som har erfarenhet av olika villkor, säger Lars Sandin.

En annan förklaring är att undervisningspraktik ofta följer en tradition, där till exempel vissa läromedel återkommer. Vissa perspektiv blir därigenom förhärskande, som det funktionalistiska och det rationalistiska.

Klassperspektivets frånvaro handlar också om det han beskriver som spänningen mellan legitimering och kritik i ämnet samhällskunskap. Alltså, ungefär svårigheten i att förmedla normer och värderingar samtidigt som eleverna ska fostras till kritiska medborgare. Dilemmat är välkänt och något som många lärare tampas med. Lars Sandin, själv före detta SO-lärare på högstadiet, har förståelse för detta, men han tycker att lärare behöver bli mer medvetna om vilket perspektiv de undervisar ur.

Avhandlingens andra exempel på undervisningspraktik åskådliggör dilemmat. I denna skola arbetar högstadieeleverna i alla årskurserna med ett tema om partipolitik. Något förvånande saknar också detta tema ett socioekonomiskt perspektiv. Det framstår i undervisningen som om partierna helt enkelt tillhandahåller olika modeller för organisering av samhället, som knappast har något att göra med ekonomiska och sociala skillnader människor emellan.

Genom lärarnas urval och utformning av undervisningen får eleverna söka förklaringen till partiernas politik i tre av lärarna utvalda politiska ideologier. Eleverna får i uppgift att genomföra en redovisning av partipolitik, men utan att ställa den mot människors (ojämlika) livsvillkor. En rationalistisk förklaringsmodell tillämpas, vilket kan beskrivas som att idéer förklaras med andra idéer.

Lars Sandin visar hur en utvald bild av samhället kan framstå som en realistisk samhällsbild, inte som en bland flera modeller för att förstå sociala sammanhang.

Vilka konsekvenser får det att klass-perspektivet utelämnas?

– Ämnet samhällskunskap riskerar att bli förment neutralt i fråga om moral. I ett historiskt perspektiv har samhällskunskapsämnet en given uppgift i att undervisa om politik och moral. Den utförs inte riktigt och det kan utmynna i att eleverna inte får den demokratiska fostran de ska få.

Han gör en paus.

– Bilden av samhället som bestående av individer, är förhärskande. Just därför behöver den utmanas.

Lars Sandins avhandling heter Det beslöjade rummet – ideologiska samhällsbilder i grundskolans samhällskunskap (Mittuniversitetet). Du kan läsa den här.

ur Lärarförbundets Magasin