Ingår i temat
Sex och samhälle
Läs senare

Kärlek och kåthet i livet och litteraturen

Verkstad och industriprogram hör ihop. Men när Alfa besöker Strömbackaskolan i Piteå, så står inte svetsning och svarvning på schemat – utan skrivarverkstad med kärlekstema. Och allt började med en kåt tonåring och en lyhörd lärare.

04 Jun 2010

”Armhålssvett och daller i ben. Ansiktet rodnar och det rycker i baguetten.”

Greta Björklund förstår vad grabbarna i IP 1b menar när de beskriver hur kärlek känns i kroppen. Med streck och pilar markerar hon på sin ”gubbe” på tavlan: armhåla, ben, ansikte…

– Hur ritar jag ”baguetten”, då? undrar hon.

– Uppåt, såklart!

Så kan en svensklektion på industriprogrammet på Strömbackaskolan i Piteå börja. En kartläggning av hur kärlek påverkar fysiskt.

Men också på andra plan, för snart är de inne på hur man ska vara mot varandra i en kärleksrelation.
Hur visar man ansvar i ett förhållande?  

Det blir en mjuk och insiktsfull diskussion, långt ifrån den jargong som vuxna ofta föreställer sig att sextonåringar pratar om kärlek och sex på. Greta Björklund fördjupar och ber om preciseringar och exempel.

Efter en dryg halvtimmes diskussion, är det dags:

– Skriv en kärleksdikt ur vilken vinkel ni vill. Använd gärna det vi diskuterat. Och kom ihåg, bara antydan. Snusk får ni vänta med att skriva tills ni fått nobelpriset!

– Bearbetningen kommer eftersom. Men, ni vet, det går inte att bearbeta något som inte finns nedskrivet på papper.

Jo, de vet. De har redan skrivit åttio kärleksdikter. Förra ettans diktbok – Svetshet kärlek svarvad på Strömbacka – har tryckts i 650 exemplar och säljs fortfarande.

Att boken lett till bildandet av ett UF-företag, hög-läsning inför storpublik, ett otal tidningsartiklar och medverkan i både tv och radio – och att Greta dessutom fått pris från Svenska Akademien för sin gärning – gör inte historien sämre.

Allt startade med en testosteronfylld sextonåring. Fötterna på bänken, snus under läppen och noll intresse för svensklektionen.

– Han sade det som totalt kom att förändra min syn på undervisning: ”Vet du hur det är att vara kåt hela dagarna? Det går ju bara inte att jobba!”

– På hemvägen funderade jag på vad han sagt. Sex och kärlek, det var ju det allt handlade om! Självklart var det så som jag skulle nå fram till honom och de andra!

Sedan dess har ”Kärlek” varit tema för A-kursen i svenska på industriprogrammet. Läromedel är världslitteraturen från antiken och framåt, sett i ljuset av elevernas egna funderingar och erfarenheter.

Så länge skrivkonsten funnits, så har en stor del av litteraturen kretsat kring just det som sextonåringen var uppfylld av: kärlekens olika yttringar. Och inte minst kåtheten.

– Det är lika underbart hett och pirrande att vara kär nu som för ett par tusen år sedan. Och nu, liksom då, kan kärleken och fantasierna ta sig alla möjliga former.

Djupaste svek, himmelsk glädje, varm empati och kall råhet – inget har förändrats genom årtusendena. I litteraturen finns en outsinlig källa att ösa ur för samtal och inspiration. För naturligtvis är en orsak till pojkarnas engagemang att de känner igen sig.

Många gånger har pojkarna häpnat. Hur kunde Höga Visans hyllning till den erotiska kärleken stå i Bibeln? Men var de otrogna redan på elvahundra-talet? Fanns det dubbelmoral även på artonhundratalet? Varför fick man inte själv välja partner på medeltiden och kan alla ens göra det idag – i Sverige?

– Ovidius Kärlekskonsten är utmärkt för att tala om att vårda kärleken men också om att sköta hygienen. Sapfos dikter leder i förlängningen vidare till samtal om hetero-, homo- och bisexualitet och om att rätten att våga leva ut sin kärlek fortfarande inte är given.

Lysistrates kärleksstrejk mot kriget och männens reaktioner säger oss mycket om den makt som ligger i sexualiteten. En våldtäktsskildring leder naturligtvis vidare till en diskussion om sexuellt våld och var gränserna går. Och så vidare.

Jodå, allt i kursplanen i svenska finns med, försäkrar Greta Björklund innan hon ens får frågan. Den litterära färden genom seklen blir också en parallell resa i pojkarnas egen verklighet och funderingar, som de själva får i uppgift att forma i ord.

– Konsten att fånga läsaren handlar om att göra honom eller henne engagerad. Vad i en text fångar de här pojkarna och vad gör det inte? Vad är det som gör att olika läsare får helt olika associationer? Vad kan de lära sig för sitt eget skapande?

Reglerna är få.

– Vi har kommit överens om att arbeta respektfullt, både i förhållande till ämnet och till varandra. Inga provokationer, inga försök att göra någon annan generad. Och vi talar hela tiden väldigt generellt, inte om vår egen sexualitet.

Efter att ha umgåtts med, analyserat och disku-terat andras texter, så är inte steget långt till att skriva eget material i olika stilar.

– Respekten och engagemanget är centralt. Man behöver till exempel inte vara homosexuell för att skriva med inlevelse om homosexuell kärlek men det är viktigt att kunna tänka sig in i situationen. Därför ingår det även att skriva dikter om homo- och bisexuell kärlek.

På så sätt har undervisningen även blivit ett sätt att pröva och förstå sina egna men också andras tankar och läggning – spritt långt utanför det egna klassrummet, långt utanför Piteå. Greta Björklund är stolt över sina elever.

– Mina unga, modiga, beundransvärda och attitydförändrande ambassadörer!

Har dina elever publicerat sina texter? Berätta för oss på alfa@lararforbundet.se.

När jag är på skolan,
tänker jag på dig.
När jag ser på TV,
tänker jag på dig.
När jag spelar gitarr,
tänker jag på dig.

Men du!
Du är en fantasi.
Du är ett väsen.
Du är som ett lejon,
majestätisk, vacker och skygg.
Men dödlig!

Du är så nära,
men ändå så långt borta.

Anton Mikaelsson IP 1b
 

Alla artiklar i temat Sex och samhälle (6)

ur Lärarförbundets Magasin