Läs senare

Karl-Oskar och Kristina talar till dagens invandrare

Susanne Grahn lät sina elever i svenska som andraspråk läsa Vilhelm Mobergs
klassiker Invandrarna. Beröringspunkterna mellan nutidens vuxna invandrare i Jönköping och 1800-talets nybyggare i USA visade sig vara många.

08 Sep 2014
Karl-Oskar och Kristina talar till dagens invandrare
Foto: Bertil Lindgren

Susanne Grahn behövde ett ämne för sin uppsats när hon för halvtannat år sedan läste magisterkursen i svenska som andraspråk på Mälardalens högskola. En lärare nämnde Vilhelm Mobergs utvandrarserie och Susanne Grahn högg direkt. Eftersom hon arbetade samtidigt med studierna hade hon redan en grupp elever att studera – och lära. På komvux i Jönköping undervisade hon 13 vuxna, mestadels akademiker, från Asien, Afrika och Europa. Kanske skulle de gilla att den månadslånga litteraturkursen handlade om svenskar som utvandrade till USA på 1800-talet.

– Det är svårt att hitta lämpliga böcker till vuxna andraspråkselever. Självklart är det en fördel om litteraturen knyter an till deras erfarenheter, för då är det lättare att få dem engagerade. Tidigare hade jag använt texter av nutida författare med invandrarbakgrund, som Theodor Kallifatides och Jonas Hassen Khemiri. De fungerade bra, men jag tyckte det vore spännande att arbeta med en riktig klassiker, säger Susanne Grahn.

Frågan var bara om eleverna skulle intressera sig för fiktiva människor i en annan tid på en annan plats – och om de skulle klara Mobergs språk, som innehåller många dialektala och ålderdomliga ord och vändningar. Utvandrarserien består av fyra böcker och eleverna fick läsa utdrag ur den andra, Invandrarna, som handlar om hur Karl-Oskar, Kristina och de andra svenskarna försöker finna sig tillrätta i det nya landet.

Kursens fyra veckor innehöll lika många lektioner. Under den första introducerade Susanne Grahn författaren och romansviten, visade klipp ur filmen Utvandrarna och berättade om den svenska massflytten till USA. Hon delade ut kapitel att läsa och gav två hemuppgifter. Den första var att lista 20 svåra ord. Det som flest hakade upp sig på var dövnick – vilket väl även en och annan svenskfödd kan tänkas ha problem med (betydelsen är en person som hör mycket illa). Bland de andra svårbegripliga orden fanns sällsport, tämmeligen och sockenhora.

Den andra hemläxan var att göra som Karl- Oskar och författa ett brev hem för att berätta om den första tiden som invandrare. Några elever skrev om sin hemlängtan och saknad efter nära och kära, om det märkliga svenska språket – ”det låter som människor sjunger hela tiden” eller om det annorlunda klimatet – ”jag kände mig som jag bodde i kylskåpet”. Andra beskrev det svenska samhället – som fick lovord för yttrandefrihet, fredlighet och jämställdhet, och svenskarna – som ansågs vara allt från avmätta till hjälpsamma.

Lektion två fick eleverna berätta sina historier för varandra. Nästa gång var det dags för ett skriftligt prov där de kunde välja mellan att jämföra ut- och invandring då och nu, berätta om möten med landsmän eller skriva ett tröst­ande och uppmuntrande brev till Kristina, som inte trivdes i Amerika. Den sista lektionen ägnades åt diskussion och utvärdering.

– De var väldigt positiva och tyckte de lärt sig mycket, inte bara språkligt utan även om svensk historia och varandras kulturer. Diskussionerna och uppgiften att skriva ett brev hem väckte mycket känslor. Jag tror flera stärkte sitt självförtroende och sin självkänsla genom att berätta om sina upplevelser, säger Susanne Grahn.

Just för att främja diskussionerna grundade hon sin bedömning enbart på de språkliga aspekterna av de skriftliga uppgifterna.

– Jag ville komma ifrån betygstänket i sam­talen, så att ingen skulle ta över utan alla kunde vara delaktiga. Det gjorde att vi fick en bra debatt. Eleverna lärde känna varandra och blev riktigt tajta.

Susanne Grahn konstaterar att hennes far­hågor om att Mobergs berättelse inte skulle beröra eleverna kom på skam.

– De levde sig in i karaktärerna och såg mängder av paralleller till sina egna liv. Engagemanget gjorde att de inte lät sig hindras av svåra ord och konstiga detaljer.

Sedan kursen avslutades har Susanne Grahn bytt arbetsplats. Hon jobbar nu med språksvaga elever på Hermods i Falköping. Men hon rekommenderar gärna andra lärare i svenska som andraspråk att bygga en litteraturkurs kring Vilhelm Mobergs utvandrarsvit.

– Man ska inte vara rädd för att den är för gammal, svensk och svår – i alla fall inte för vuxna elever. Historien och budskapet är allmänmänskligt och väcker läslust, oavsett var läsaren kommer ifrån. 

Användbara källor i projektet Utvandrarna:

  • Svenska emigrantinstitutets sajt utvandrarnashus.se.
     
  • Jens Liljestrands bok Mobergland: personligt och politiskt i Vilhelm Mobergs ut­vandrarserie
     
  • Dan Landmarks och Ingrid Wiklunds bok Litteraturen, språket, världen: andraspråksperspektiv på litteraturundervisning.

Namn Susanne Grahn
Ålder 49 år
Yrke Gymnasielärare i svenska som andraspråk och historia
Antal år i yrket 5
Senast lästa bok Kalla det vad fan du vill av Marjaneh Bakhtiari
Senaste resa Dublin
Lärarförebild ”Min handledare Ingrid Wiklund på Mälardalens högskola. Hon är engagerad och har snabba och bra svar på alla frågor.”
Gör på fritiden Springer och åker längdskidor.

ur Lärarförbundets Magasin