Läs senare

I rollspelet känns pressfriheten

LektionslyftetVad är skillnaden mellan pressens roll i en diktatur och en demokrati? Fredrik Kihlströms elever vet – de har själva spelat journalister i samhällskunskapen.

15 Dec 2017

Redan under lärarutbildningen klurade SO-läraren Fredrik Kihlström på att använda rollspel som undervisningsmetod. Senare medverkade han tillsammans med tre andra kollegor i en lesson study om demokrati. Syftet med lektionens rollspels-utformning var att öka elevernas förståelse för pressfrihet, och de fick ikläda sig rollen som journalister i det fiktiva landet Bordurien.

– Vi lärare tyckte alla att demokrati-undervisningen var svår. Rösträttsålder, majoritet och liknande var visserligen lätt att prata om. Men värden och värderingar var svårare. Dessutom krockar de ofta, som yttrandefrihet kontra kränkningar. Vi ville levandegöra det här för eleverna genom rollspelet, säger Fredrik Kihlström.

Sex år har gått sedan dess och han använder fortfarande rollspel som undervisningsmetod i demokrati och pressfrihet på Abrahamsbergsskolan i Bromma, där han arbetar nu.

Fredrik Kihlström

Ålder: 44 år
Utbildning: SO-lärare år 4–9. I år arbetar han med 7:or och 9:or i Abrahamsbergsskolan i Bromma, en närförort i Stockholm.
Inspireras av i yrket: Jag gillar att jobba med ungarna. Jag gillar mina ämnen och att experimentera med lektionerna. Jag gillar rollspelsövningar, att ta in verkligheten i klassrummet. Men det säger väl alla.
Fritid: Fullt upp med tre barn, men spelar gärna rollspel när jag kommer åt. Jag hinner träna lite också, jag springer.

Han brukar dela in klassen i grupper om 5–6 elever i varje – inte flera, då riskerar vissa elever att hamna i periferin. Därefter får grupperna ett antal nyheter som han förberett, exempelvis en om hur Borduriens fotbollslag utklassats i en landskamp, och en annan om den borduriske stjärnidrottaren med dubbelt medborgarskap som valt att börja tävla för det andra landet. En tredje nyhet kan vara tillrättalagd information om hur den nya nationalarenan invigts under pompa och ståt av generalen. I sin roll som journalister ska eleverna sedan tänka efter vad som fungerar i en diktatur respektive i en demokrati: Är det sannolikt att en tidning i en diktatur skriver att en hyllad idrottare plötsligt valt att byta land? Och nog tvekar journalister i en demokrati att skriva artiklar som är alltför hyllande och okritiska?

Fredrik Kihlström betonar vikten av att nyheterna varken är för långa eller för komplicerade. Alla elever ska förstå. Målet med rollspelet är att eleverna ska få syn på skillnaderna mellan demokrati och diktatur, men det är inte alltid lätt.

– Det är svårt att se det system man själv lever i. Ofta är eleverna bra skolade i vad man får och inte får göra i en diktatur, men de har svårare att se nyanserna i en demokrati, säger han.

Själva rollspelet tar i regel en lektion i anspråk. Därtill kommer en halv lektion av förberedelser och en avslutande lektion med det allra viktigaste – själva diskussionen. Ibland låter Fredrik även eleverna göra tidningssidor eller ett radioinslag av de utvalda nyheterna, men då krävs vanligtvis ytterligare en lektion. I diskussionen hamnar eleverna ofta i att tala om vad som är sant eller falskt i media, något som är aktuellt nu med fake news. Då passar Frerik Kihlström på att nyansera och förklara att det faktiskt oftare handlar om vad redaktionen väljer att ta med och inte.

– Det sitter alltid elever i klassen som inte har en aning om att man väljer bort och att någon faktiskt beslutar vad som kommer med. De tror att allt är ofiltrerat och sant, säger han.

Nu faller sig kanske inte rollspel naturligt för alla pedagoger, men Fredrik Kihlström tycker ändå att alla borde ge metoden en chans. Via rollspelet får eleverna själva känna och uppleva diktaturens begränsningar, samtidigt som pressfrihetens betydelse i demokratin blir tydlig för dem.

På nätet finns mycket att inspireras av, säger han, exempelvis SO-läraren och lärarutbildaren Göran Svanelids många kunskapsspel. Men det är svårt att kopiera något rakt av, så försök att göra om det du hittar till något eget, råder han.

– Men våga pröva och våga göra fel, låt det bli pannkaka ibland. Ta också en diskussion med eleverna. Fråga vad de tyckte, varför gick det som det gick? Oavsett om du misslyckas tycker ungarna att det är kul med något nytt, och man får alltid mycket tillbaka, säger Fredrik Kihlström.

Läs hela utvecklingsartikeln på pedagogstockholm.se.

ur Lärarförbundets Magasin