Ingår i temat
Vad ska vi läsa?
Läs senare

Hon vill läsa böcker som gör starkt intryck

Det är skolans ansvar att läsa och samtala om svåra saker, även
om föräldrar upprörs. Om lärare inte har mandat att välja litteratur, hotas demokratin. Det anser Cecilia Hultén, lärare i Funkaboskolan.

29 Mar 2016
Hon vill läsa böcker som gör starkt intryck
En förälder protesterade högljutt mot Cecilia Hulténs val av litteratur. Uppbackad av skolledningen kunde svenskläraren hävda sin rätt att själv styra undervisningen. Foto: Karl Nilsson

Fjärdeklassare fick läsa böcker om tortyr.” Så löd en kvällstidningsrubrik vintern 2015. En förälder till ett mellanstadiebarn i Funkaboskolan i Kalmar ansåg att undervisningen hade gett hennes son mardrömmar. Hon konfronterade skolan och intervjuades också, bland annat i Kvällsposten.

För svenskläraren Cecilia Hultén kändes det konstigt att bli ifrågasatt efter tjugo år i yrket. Men hon litade på sitt omdöme. Hennes val av skönlitteratur är väl övervägt, tillsammans med en bibliotekarie. Det är just böcker som gör starkt intryck hon vill läsa med klassen.

– Den upplevelse som skönlitteratur ger innebär mycket mer lärdom om samhället och världen än faktaläsning.

Det gäller till exempel boken Den osynliga flickan, som väckte förälderns protest, och som handlar om att växa upp under terror och förtryck i talibanernas Afghanistan.

– Man kan inte skydda barn från kunskap om hemska företeelser. Därför ska man läsa om dem och diskutera dem under kontrollerade former. Det vill säga, i skolan, säger Cecilia Hultén.

Det ingår i lärarens profession att bedöma vad som är lämplig läsning i skolan. Styrdokumenten ger ledning. Men under det senaste året har föräldrar på flera håll i landet protesterat kraftigt mot skolors litteraturval. Kritiken mot böcker som de anser har för våldsamma eller alltför sexuella inslag, har vunnit gehör på sina håll.

Från ett skolbibliotek i Åstorp togs boken Så grymt skönt, om ungdomars sexuella känslor, bort för en tid, och i Hammarö kommun fattade bildningschefen beslutet att boken Kort kjol, om en våldtäkt, inte får läsas i helklass i årskurs åtta.

I Funkaboskolan har man stått på sig för skolans självklara rätt att bestämma undervisningens innehåll. I en intervju i Kvällsposten underströk skolans rektor, Kerstin Espelund, att det är skolans ansvar att under pedagogisk ledning läsa och samtala om svåra saker.

Uppbackad av henne och av sina kollegor kunde svenskläraren Cecilia Hultén bemöta föräldern som kraftigt ifrågasatte hennes undervisning.

– Jag upprepade att föräldern måste lita på mig, på min professionalitet och att jag måste ha mandat att bedriva undervisningen.

Lösningen blev att den berörda pojken fick läsa en annan bok, medan de övriga fjärdeklassarna fortsatte med Den osynliga flickan. Den gemensamma läsningen följdes upp, bland annat med samtal, där eleverna kunde uttrycka känslor och tankar kring det de läst.

Den mediala diskussionen fortsatte i både lokal- och riksmedia, däribland i Dagens Nyheter och i SVT.

Cecilia Hultén välkomnar att konsekvensen av föräldrars inflytande på skolan debatteras.

– Om föräldrar ska ha rätt att bestämma vad deras och därmed andras barn ska läsa i skolan, så blir det en sorts censur. Om lärare inte har mandat att avgöra det, hotas demokratin. Det behöver föräldrar i dag fundera på.

Alla artiklar i temat Vad ska vi läsa? (6)

ur Lärarförbundets Magasin