Läs senare

Höga krav på läraren för lyckad läsinlärning

Hög ”kulfaktor”, individualiserade metoder och mycket läsning är nyckeln till framgångsrik läs och skrivinlärning. Det har läraren och forskaren Ulla Damber kommit fram till i sin avhandling.

14 Apr 2010

Till en början var det tänkt att Ulla Damber enbart skulle jämföra undervisningen mellan över- och underpresterande klasser genom att utgå från sta­tistik från 1 000 klasser i års­kurs tre från olika delar av Stockholm. Så hon tillbringade otaliga månader framför en databas för att försöka upptäcka eventuella mönster att presentera i sin avhandling som slutligen fick titeln Läsa för livet – tre studier av svenska barns läsutveckling.

– Det framgick att ett bra klassrumsklimat, mycket fritidsläsning och att man läste ”riktig” litteratur hade betydelse för elevernas utveckling, säger Ulla Damber som numera är filosofie doktor i pedagogik vid Mittuniversitetet. Men resultaten kändes en aning knapphändiga så hon började om från början och skannade av databasen på nytt, om och om igen.
– Då hittade jag åtta klasser i ett förortsområde med låga utbildnings- och inkomstnivåer. Många av eleverna hade utländsk bakgrund och den övervägande delen av barnen var inte bara överpresterande, utan riktigt bra. Det tyckte jag var intressant, säger hon.
Sagt och gjort. Ulla Damber tog kontakt med lärarna i fråga och snart påbörjades en rad djupintervjuer.
– Det visade sig att de här klasserna läste oerhört mycket. Det fanns också en stark gemenskap i klassrummet och läsningen var högt värderad och en positiv aktivitet. Sammanfatt­ningsvis kan man säga att ”kulfaktorn” var hög i de här klasserna, säger hon.

Enligt det statistiska materialet blev det även påtag­ligt att lärarens erfarenhet har stor betydelse för elevernas prestationer, där minst åtta år inom yrket klassades som lång erfarenhet. Men därmed vill hon inte påstå att äldre lärare är bättre lärare.
– Det är att dra för stora väx­lar. Men erfarenhet talar för kompetens, säger hon och tillägger att lärarna i de klasserna hon djupstuderade tillhörde den erfarna kategorin.
– De hade förmågan att plocka fram många olika verktyg och metoder ur lådan, beroende på vad som krävdes i stunden och anpassade till just den enskilde eleven, där och då, säger Ulla Damber. Hon tror att det är lätt att man fokuserar för mycket på en metod – att metodfixeringen är för hög. Istället bör man vara flexibel och medveten om att man hela tiden arbetar med olika elevgrupperingar, både geografiskt, kunskapsmässigt och socioekonomiskt. Själv har hon arbetat 20 år som lärare i svenska, svenska två och engelska för elever i varierande åldrar, och har många gånger känt att hon saknat tillräckliga strategier för att hantera de komplicerade undervisningssituationer som kan uppstå i läs- och skrivundervisningen.
– Syftet med avhandlingen var bland annat att försöka sätta fingret på de svårigheterna. Det kan ju kännas frustrerande att söka efter svar när det till och med är svårt att definiera frågorna, säger Ulla Damber.

Lärarna i de åtta klasserna berättade att de hela tiden använde sig av samma struktur i sin undervisning, vilket skapade trygghet och igenkänning. De bearbetade uppgifter om och om igen med små vari­ationer tills eleverna klara­de av att genomföra uppgifterna.
– Undervisningen fungerade som en lugn introduktion till den svenska skolan – som en gradvis lotsning till självständigt arbete, säger hon.
Eleverna arbetade på många olika sätt, bland annat genom att uttrycka sig med hjälp av drama och bild samt genom att prata mycket om böckerna de läste.
– De använde sig av lekskrivande som en ingång för att lära sig de fonologiska bitarna. Den muntliga aktiviteten är viktig när man arbetar med sin läs- och språkinlärning, säger Ulla Damber och tar ett exempel:
– Om du skriver ordet som du tror att man uttalar det, exempelvis ”appilsin”, så har du fått ner en bild av det ordet. Oavsett om det är rätt eller fel ser du ändå en koppling mellan bokstav och ljud och då håller du på att närma dig koden.

Hur lärarna bemötte föräldrarna var oväntat avgörande för elevernas framgångar. Lärarna i de åtta klasserna såg till att ha korta föräldramöten så att alla skulle ha tid att komma. Lärarna var noggranna med att hålla informationen saklig, om var barnen befinner sig och hur målen ser ut. Och de var tydliga.
– Istället för att säga ”Det vore bra om du skulle kunna gå till biblioteket med ditt barn på lovet…” så sa de: ”du bör gå till biblioteket med ditt barn under lovet, punkt”.
Dessutom var lärarna strikt klädda, vilket passade bättre ihop med vissa av de utländska föräldrarnas syn på en auktoritativ lärarroll.
– På så sätt växte det fram en stark tilltro. Som förälder är det ju lättare att hjälpa sitt barn om man får tydliga råd om hur man ska göra, vare sig man har svensk eller multikulturell bakgrund.

I den sista studien djupintervjuade Ulla Damber tidigare elever från en av de undersökta klasserna om deras skolgång och framtidsperspektiv. Eleverna hade nu inlett sina akade­miska karriärer och det blev tydligt hur viktigt det är att man tidigt utvecklar en positiv inställning till studier. De betonade värdet av att få lyckas, att bli sedd och uppskattad för den man är, samt känslan av hemtamhet med det svenska språket i tal och skrift. De var tacksamma för att de hade fått hjälp att få upp intresset för litteratur.
– Allt detta var viktiga framgångsfaktorer. Det är grunden i svenskundervisningen. Det låter självklart men det är så man knäcker koden. De kopplade heller inte motgång till slumpen – som mina egna barn tenderar att göra, säger Ulla Damber och skrattar.

Hur jobbar du med läsinlärning? Skriv till oss och berätta:
alfa@lararforbundet.se

ur Lärarförbundets Magasin