Ingår i temat
Tala! Lyssna!
Läs senare

Här törs alla prata inför klassen

På Nya och Gamla Långedragsskolan i Göteborg tränas eleverna dagligen i att tala, argumentera, lyssna och agera.
– Retorikövningarna stärker elevernas självkänsla och gör dem tryggare med varandra, säger läraren Henry Wilhelmsson.

15 Sep 2013

Foto: Anna-Lena LundqvistFrida Wikforss sitter på golvet längst fram i klassrummet. Hon har tagit med sig plastmodeller av dinosaurierna Tyrannosaurus rex och Spinosaurus och berättar om likheter och skillnader mellan de köttätande arterna.

– De vassa tänderna som ni kan se här, kunde bli 18 centimeter långa, säger Frida och öppnar käftarna på modellen av Tyrannosaurus rex.

Genom att trycka på en knapp på dinosauriens undersida får hon den att låta. Hennes Tyrannosaurus rex utstöter ett vrålande läte som väcker skratt hos klasskompisarna i årskurs fem. Det märks att Frida gillar att redovisa inför klassen. Hon pratar fritt utan papper och verkar helt avspänd.

– Jag tycker om att berätta om saker som jag är intresserad av. Forntiden är ett specialintresse. Redan på lågstadiet gjorde jag redovisningar om dinosaurier. Det känns roligt att framträda, för jag är så van, berättar hon efter redovisningen.

Den här veckan har klassen fördjupat sig i Nederländernas geografi. Eleverna har jobbat i grupper och tagit reda på fakta om landets klimat och miljö, naturtillgångar, jordbruksproduktion, hamnar och stora städer. Som avslutning ska grupperna välja ut ett område och redovisa inför klassen. Filip Sjöberg och Mattias Lewerin tänker berätta om begreppet polder – hur havsvatten pumpas bort för att torrlägga markområden.

De har i förväg tränat på att turas om att prata och skrivit ner punkter som stöd.

– Eleverna får ofta i läxa att redovisa sina kunskaper genom att berätta inför klassen. Ungefär tre till fyra gånger i veckan tror jag att varje elev gör någon form av framträdande, säger klassläraren Henry Wilhelmsson.

I klass 5K arbetar de också ofta med pjäser. Utanför fönstret syns en stor utomhusscen i trä. Varje år gör mellanstadieklas­serna var sin uppsättning med framträdande inför föräldrar och skolans omkring 100 elever. Under våren repeterar femmorna den engelskspråkiga pjäsen A Visit to London. Till hösten väntar musikalen Grease.

– I årskurserna tre och sex tar vi även hjälp av en dramapedagog. Då får eleverna chansen att lära sig mer om röstteknik, tonfall och kroppsspråk när vi repeterar. Att sätta upp pjäser är också ett bra sätt att lära sig att prata utan att ha manuspapper i handen, säger Henry Wilhelmsson.

Sedan nästan femton år tillbaka är retoriken ett arbetssätt som integreras i undervisningen på skolan. Det började med att några klasser satte upp stora pjäser tillsammans med lärare och intresserade föräldrar.

– Vi märkte hur eleverna växte av att framträda inför varandra. De fick större tillit till sin egen för­måga och blev tryggare tillsammans. Därför bestämde vi oss för att satsa på att göra retoriken till en naturlig del i skolans vardag, berättar Catherine Nestenborg som är lågstadielärare på skolan.

Nya och Gamla Långedragsskolan är en kommunal skola med klasserna F–6. Redan i förskoleklassen
börjar barnen med retorik. Då handlar det mest om att lyssna till och prata om sagor. I årskurs ett startar eleverna med retorikövningar. Den första övningen brukar vara att eleven ska berätta om en enkel bild, till exempel ett äpple där barnet kan beskriva form och färg för klasskompisarna.

– Det allra viktigaste är att eleven känner sig trygg i situationen. Jag finns vid sidan om. Barnet kan titta på mig så hjälper jag till med att fylla i vad de kan säga. Jag vill att vi ska kunna skoja och våga göra bort oss inför varandra, säger Catherine Nestenborg.

Hennes klass har några tumregler som eleverna ska följa när de arbetar med retorik: den som talar ska tala högt och tydligt, stå rak i ryggen och ha ögonkontakt med sin publik. Lyssnaren ska sitta still, visa sig intresserad och titta på den som talar.

– Frågestunden tar vi efteråt. Den som redovisar ska få möjlighet att tala till punkt utan att bli avbruten. Vi avslutar varje redovisning med att prata om vad eleven har gjort bra. Jag ger alltid mycket beröm. Det ska vara en positiv upplevelse att framträda, säger Catherine Nestenborg.

När eleverna på lågstadiet har lärt sig läsa och skriva brukar de få göra egna sagor som de läser upp för barnen i förskoleklassen. Hon märker att många elever känner sig stolta och växer, när de får en grupp med små intresserade lyssnare som mottagare.

Varken Catherine Nestenborg eller hennes kollega Henry Wilhelmsson tycker egentligen att det krävs några förkunskaper för att använda retorik i undervisningen.

– Att själv tycka om att framträda och ha förmåga att utmana eleverna på rätt nivå tror jag är viktigt. En gång hade jag en elev som var så blyg att han först satt i sin bänk och använde fingerdockor som stöd för att våga framträda. I dag är han professionell skådespelare, säger Henry Wilhelmsson och ler.

Det bästa kvittot på att retoriken är ett bra verktyg för eleverna att ha med sig, får de när tidigare elever berättar vilken stor nytta de har av att våga framträda och kunna argumentera för sin åsikt under resten av skoltiden och i andra sammanhang.

– Då känner jag stor glädje, säger Catherine Nestenborg.

Lästips: Retorik i praktiken av Monica Ekenvall, Utbildningsstaden AB, 1996.

Tips på övningar:

  • Eleverna ska berätta två och två för varandra om exempelvis ett intresse eller vad de gjort på lovet. Därefter ska den elev som lyssnat återberätta för klassen vad den fått höra.
     
  • En elev, klassrumsreportern, förbereder ett valfritt ämne som han eller hon ska berätta om inför klassen, till exempel en hobby.
     
  • Debatträning. Två elever får ett ämne som de ska argumentera för respektive emot under fem minuter.
     
  • Eleven får en given inledning som han eller hon ska prata fritt kring, till exempel ”Den dagen då jag körde med bil in i skolmatsalen…”
     
  • Gör en stadsvandring med eleverna som guider. Varje elev har ansvar för en se­värdhet att berätta högt och tydligt om under guidningen.

ur Lärarförbundets Magasin