Ingår i temat
Läslyft pågår!
Läs senare

Här skolas kritiska läsare

Mia Anderssons elever har blivit bättre på att tolka faktatexter sedan de började arbeta med lässtrategier.
– Framför allt får jag med mig alla elever, säger hon.

08 Sep 2014
Här skolas kritiska läsare
Ständigt närvarande. Lässtrategierna hälsar väl-kommen hos Mia Andersson på Kyrkebyskolan i Arvika. Foto: Johan Eklund

Sju gula lappar med sju lässtrategier lyser mot den gröna klassrumsdörren. Längst fram på den vita tavlan har svenskläraren Mia Andersson på Kyrkebyskolan i Arvika skrivit upp vilka för­mågor eleverna ska träna den här lektionen. På skåpen längre bak finns Göran Svanelids välkända begrepp The Big 5, om förmågorna i kursplanen, inplastade och uppsatta.

Detta är ett tänkande klassrum. Här sätter man ord på lärandet.

Det är också ett stillsamt klassrum. De 21 eleverna i klass 9A verkar trivas och lyssnar på varandra. Att klassen arbetat länge med medveten läsundervisning har varit bra för gruppkänslan, menar Mia Andersson. Eleverna lärde sig tidigt att lyssna, våga prata och tolka texter inför andra.

– Då slappnade de av i gruppen. Det var en bra start, säger hon.

Mia Andersson är klassens lärare i svenska och SO. På den klaraste värmländska berättar hon ganska lågmält för klassen vad de ska träna under lektionen. Eleverna ska arbeta med argumentation och känna igen olika typer av argument. Redan kan de ganska mycket. Hon ber dem förklara ordet tes.

– Ståndpunkt, det som det handlar om, svarar en pojke.

– Precis, det är det viktigaste. Min tes som uppvärmning i dag handlar om godis. Det tycker jag om, säger Mia Andersson.

Hon skriver orden ”Chips” och ”Popcorn” på tavlan. Sedan delar hon in eleverna i mindre grupper, som ska hitta argument för det ena eller det andra snackset. Hon påminner om att det ska gå fort, det är ju bara
uppvärmning.

– Kan man ha ett sak- och ett värdeargument då? frågar en kille.

– Det väljer du själv. Du tänker väldigt bra nu, svarar Mia.

Så småningom är det dags att börja förbereda morgondagens debatt. Mia Andersson väljer bland ämnen som eleverna själva har lämnat in. Frågan om man ska ha Ipad i skolan känns nära, eftersom eleverna nyss fått
egna surfplattor. Nästa ämne är ännu hetare: paintball eller ej på klassdagen? Hon delar ut olika teser till grupperna, för eller emot. Först ska de skriva enskilt, sedan diskutera i grupp. Ljudliga protester hörs från dem som ska argumentera mot paintball, de vill inte alls komma på några sådana argument. Kamraterna hejar på: ”Se till att ha dåliga argument!”.

Klassen är ganska tävlingsinriktad, berättar Mia Andersson. De har själva valt att ha en debatt och tar det seriöst.

– Ni talar om att det är viktigt att vinna debatten. Vad krävs för att vinna? frågar hon.

– Bra argument!

– Sakargument och värdeargument.

– Ja, både fakta och känslor, säger Mia.

– Motargument, säger en flicka.

– Ja, bra tips! Tänk på vad motståndaren kan komma med, så att du är lite förberedd. Alla ska delta aktivt, så tänk efter själva först.

Att paintball kan göra ont är kanske det starkaste argumentet mot, det är grupperna eniga om. Men det gör bara ont en kort tid, kanske fem sekunder, påpekar en pojke. Mia går runt och lyssnar på grupperna och frågar hur det går.

– Alla våra argument är så lätta att argumentera bort. Vi vet vad de ska svara, suckar en annan paintballvänlig kille.

Även om eleverna just i dag arbetar med en debatt, så hänger det ihop med läsundervisningen. Läsa, skriva och samtala är alla delar av samma mynt. Modellen som Mia Andersson använder kallas dialogisk strategiundervisning, DSU. Med den ska eleverna lära sig att bli tolkande läsare. Den bygger på att läraren går igenom ett antal utvalda lässtrategier med eleverna. De läser texterna gemensamt, pratar om dem tillsammans och Mia Andersson ger skrivuppgifter, gemensamma eller enskilda.

Arbetssättet har hon lärt sig på en fortbildning för svensklärare, som ordnades av Karlstads universitet. Tillsammans med två forskare träffades hon och andra lärare regelbundet i några år för att hitta metoder för undervisning i att läsa mellan raderna. Några av lärarna deltog samtidigt i ett forskningsprojekt.

Projektet har varit en ögonöppnare, tycker Mia Andersson. Visst har hon alltid undervisat i läsförståelse, men inte med lika mycket fokus. Hon kände tidigare heller inte till begreppet lässtrategier. Det talade man inte om när hon gick lärarutbildningen.

– För egen del har jag blivit mer medveten om hur jag läser för att förstå texter.

Foto: Johan EklundFör argumenterande texter använder hon tre strategier: identifiera, analysera och värdera. Hon läser alla texter högt med eleverna. Sedan modellerar hon, det vill säga visar hur hon tänker runt texten. Hon identifierar tesen och berättar hur hon hittar argumenten. Andra gånger läser hon och sedan får eleverna hjälpas åt att hitta och tänka. Ofta får de fundera enskilt en stund först, då hinner de lättare med.

Genom att varva skriftliga och muntliga frågor får hon med sig alla, också de svagare läsarna och dem som inte är så pratsamma. I den här klassen är pojkarna i majoritet. De har lättare att ta för sig, berättar hon.

– Men ger man tid för reflektion och eftertanke så kommer flickorna.

Klass 9A började arbeta med sju lässtrategier för skön­litteratur i sjuan. De har fortsatt i nian. När de läste romaner fick de sätta en post-it-lapp på sidan så fort det dök upp en tanke eller fråga. Sedan fick de tänka kring varje lapp i grupp och fundera ut vilken strategi de använde. Samma sak skulle man lätt kunna göra i SO, tycker Mia Andersson.

– Man kan summera, ta reda på vad som hänt innan och efter, se bilder. Det kan bli riktigt spännande!

I nian har klassen lärt sig att tolka argumenterande texter, vilket är svårare än skönlitterära texter, tycker hon. Som lärare är man mer van vid skönlitteratur och inte lika duktig på att få eleverna att förstå faktatexter.

Det handlar egentligen om att eleverna ska bli kritiska läsare. De ska lära sig hitta vad som är viktigt i texten och bli uppmärksamma på vem som är avsändaren. På lektionerna har de tittat på reklam, insändare och andra tidningsartiklar för att få syn på hur olika de argumenterande texterna kan se ut. Eleverna har lärt sig mycket.

– De har blivit mer kritiska: Vad vill avsändaren säga oss, köper vi argumenten? Annars när de läser hamnar de så lätt i vad de själva tycker om ämnet, säger Mia Andersson.

Tillsammans har lärare och forskare förberett lektionsplaneringar. Lärarna har också fått hjälp att hitta bra texter som engagerar ungdomarna – det är ofta den svåra biten, tycker hon. Att texterna är engagerande är mycket viktigt. I undervisningen använde de autentiska debatt-artiklar och insändare, vilka kan vara ganska svåra att analysera. Bland annat använde de en debattartikel som Sverigedemokraterna hade skrivit. Det blev en bra träning i källkritik. Eftersom Mia Andersson också är SO-lärare, så är hon van vid att hantera värdegrundsfrågor. Därför tvekade hon inte att använda debattartikeln. För andra lärare kändes det inte lika naturligt att läsa SD-texten med eleverna. Men när de hjälptes åt att bena ut den och hitta strukturen, så blev det lättare att våga använda den.

Läsprojektet har varit en fantastisk fortbildning, tycker Mia Andersson. Det har varit lärorikt att få ta del av andras tankar och erfarenheter.

– Framför allt har det blivit naturligt att prata undervisning!

Den viktigaste lärdomen är att om man vill få med sig alla elever så ska man jobba tillsammans i klassrummet, och inte så mycket enskilt. Eleverna får hjälp av varandra när de hör hur andra tänker. När de lärde sig begreppen och lässtrategierna kunde de samtala om texter på ett nytt sätt.

Mia Andersson tycker att det har lyft hela klassen, att eleverna vet hur de ska tänka och att de vågar prata. På nationella provet i svenska var det till exempel flera elever som klarade högre betygsnivåer än tidigare. Hon har också sett och hört att de använder kunskaperna i andra sammanhang, till exempel i kemin. På klassrådet kan de säga till varandra: ”Det där var ett värdeargument, det köper jag inte.”

– Jag är väldigt positiv. Det blir roligt att jobba, jag får engagerade elever och får med mig fler på det jag gör.

ur Lärarförbundets Magasin