Ingår i temat
Orostider
Läs senare

Här är kriget inte långt borta

TemaHur har krig, konflikter och flyktingströmmar påverkat Sverige förr? Vilka främlingar var välkomna i folkhemmet – och vilka var det inte? Niorna från Scheeleskolan i Köping reste till Armémuseum i Stockholm för att få perspektiv på nutiden genom historien.

20 Dec 2016

Klass 9E har farit med inhyrd buss i ottan, men fastnar i trafik och snöyra och kommer fram i sista minuten. Bussen parkerar utanför museets pampiga grindar och släpper av eleverna. De strävar på i snön, uppför den sluttande Artillerigården fram till museet.

Armémuseum är inrymt i vad som en gång var artilleriets så kallade tyghus. Detta var platsen för militära verkstäder och magasin på 1700–1800-talen. Här väntar museipedagogen Bodil Gyllensvärd som ska hålla i skolvisningen. Hon tar hjälp av akustiken under takets höga valv för att påkalla elevernas uppmärksamhet.

Nu var det 1914. Museipedagogen Bodil Gyllensvärd lotsar klass 9E från Köping genom Armémuseums 1900-tal.

– Välkomna hit! Är det någon som har varit här tidigare?

Det är bara Maria Eliasson, en av lärarna, som räcker upp handen. Varje år brukar Scheeleskolan resa till Stockholm med årskurs nio. De brukar besöka riksdagen samt ett museum och så blir det även i dag.

Dagens visning kallas Främling i folkhemmet. Den fokuserar främst på följderna av 1900-talets krig och konflikter, de flyktingströmmar som har uppstått på grund av dem och hur de främmande, ”de andra”, har bemötts med oro.

– Hur har det sett ut i Sverige? Vilka grupper har inte varit välkomna hit, och varför inte, frågar Bodil Gyllensvärd.

Hon lotsar oss genom en av museets basutställningar, som hon också själv har varit med om att ta fram. Den börjar vid 1800-talets slut, då Sverige som bekant var ett land som en dryg miljon människor flyttade ifrån, främst till Nordamerika.

Som mest engagerat, närmast andäktigt, lyssnar eleverna i den del av utställningen som berör nazisternas övergrepp mot olika folkgrupper under andra världskriget. Museipedagogen frågar dem vad Förintelsen var för något.

– Det var när alla judar dog under andra världskriget, svarar en kille.

– Ja, de var i särklass den största gruppen. Men även andra – vilka då?

Det kommer olika bud, från elever och lärare: romer, homosexuella, fysiskt och mentalt funktionshindrade, politiska motståndare till nazisterna, Jehovas vittnen … listan blir lång.

Från militärhistoria till mänskliga rättigheter

Museet som resurs. Armémuseum i Stockholm och Flygvapenmuseum i Linköping hör till myndigheten SFHM – Statens försvarshistoriska museer. Armémuseum ger en rad skolvisningar på olika teman och för skilda åldersgrupper, från årskurs 4 till och med gymnasiet. Museet nominerades till Årets museum 2016 för att det ”på ett både utmanande och framgångsrikt sätt blivit ett museum för svåra frågor. Det har modigt och nyskapande genomfört en positionsförändring från att vara ett militärt museum till att ge perspektiv på mänskliga rättigheter och demokratifrågor”.

Genom söktjänsten Digitalt museum kan man söka i Armémuseums samlingar, www.digitaltmuseum.se.

Ju närmare nutid vi kommer under visningen, desto större blir elevernas igenkänning, vilket är något som Bodil Gyllensvärd söker.

– Varifrån kommer människor till Sverige i dag, frågar hon.

Elevrösterna blir allt ivrigare: ”Balkan”, ”Afghanistan”, ”Syrien”, ”Somalia” …

I takt med växande flyktingströmmar har även främlingsfientligheten ökat. På många sätt påminner de rasistiska tongångarna i dag om hur stämningarna var i 1930-talets Europa, berättar pedagogen. Den här visningen, Främling i folkhemmet, passar särskilt bra att knyta samman med dagsaktuella händelser, menar Bodil Gyllensvärd. Just i dag är det den 8 november och hon avslutar med att fråga vad som händer detta ödesmättade datum. Det vet många: ”Presidentval i USA”.

– Kanske står vi inför ett vägskäl här, säger hon.

Mörkertider. Nazisternas övergrepp under andra världskriget engagerar eleverna.

Genom sina skolvisningar vill museet uppmuntra eleverna att diskutera samhällsfrågor med utgångspunkt i historien.

– Tanken är att söka förklaringar till dagens problem genom att visa på historiska exempel, säger Bodil Gyllensvärd efter visningen.

På Scheeleskolan arbetar alla i årskurs 9 med världskrigen. Skolan är mångkulturell och flera elever kommer från krigsdrabbade områden.

– Det blir även på så sätt aktuellt att prata om detta. Vi diskuterar världskrigen och om hur krig påverkar oss, säger Maria Eliasson, lärare i SO och engelska.

Hennes kollega Jonas Wendin är lärare i SO och svenska. Han menar att det är viktigt att tydliggöra för eleverna att exempelvis främlingsfientlighet har historiska kopplingar.

– Eleverna verkar mycket positiva efter visningen. Före besöket på museet var de något skeptiska, som högstadieelever ofta kan vara, säger Jonas Wendin.

Han planerar att använda besöket som något att ”hänga upp” kunskaperna på.

– Jag tror att de olika sinnesintrycken kan hjälpa eleverna att minnas bättre när vi återkopplar till visningen i undervisningen. Eventuellt kan det finnas utrymme för att redovisa världskrigen och deras påverkan på eftervärlden, med inspiration från visningen och dess grafiska och dramaturgiska upplägg.

Spara

ur Lärarförbundets Magasin