Läs senare

Han spårar elevers digitala nyheter

Hallå!Hallå Thomas Nygren, docent vid lärarutbildningen i Uppsala. Du är ansvarig forskare för massexperimentet Nyhetsvärderaren som ingår i Forskarfredag.

av Marianne Nordenlöw
28 Aug 2017
28 Aug 2017

Vad är det?

– Det är ett massexperiment som ska vara både vetenskapligt och aktuellt. Eftersom det har varit mycket diskussioner kring fejkade nyheter och digitalt nyhetsläsande på senare tid, har vi funnit att det är ett vetenskapligt problem. Frågan ligger i tiden och lämpar sig väl för ett massexperiment. Och det är verkligen en forskningsfråga som inte går att besvara på något annat sätt än genom att just engagera allmänheten.

– Vår forskningsfråga, ”Hur trovärdiga är ungas nyhetsflöden?”, behöver besvaras för att vi ska få en bättre kunskapsgrund för att förstå hur dagens samhället ser ut och fungerar. Vi vet inte hur mycket som är trovärdigt i ungas digitala nyhetsflöden.

Hur kommer det att gå till?

– Lärare anmäler sig och sina klasser på forskarfredag.se. Experimentet är anpassat till högstadiet och gymnasiet och man kan välja att göra det i vecka 35 eller 39. Lärarna får lärarhandledningar och underlag för att instruera eleverna. Vi har byggt en digital plattform för att stödja eleverna i deras kritiska granskning av nyheterna.

– Eleverna får delta i den vetenskapliga processen och träna på att granska och kategorisera nyheter. Sedan skickar de in uppgifterna till oss, för lagring i databasen. Därefter får klasserna feedback via databasen för att kunna diskutera. En rapport om resultaten kommer att publiceras i början av 2018.

Forska på fredag

ForskarFredag är ett EU-initiativ för att föra vetenskapen närmare samhället, ett slags ”citizen science”, medborgerlig vetenskap. I år infaller dagen den 29 september.

Läs mer på forskarfredag.se. Efteranmälan till massexperimentet direkt till Fredrik Brounéus, Vetenskap & Allmänhet fredrik@v-a.se.

Vad hoppas ni av experimentet?

– Vi hoppas få en nationell bild av hur nyhetsflödet ser ut, på olika platser i landet, i unga människors flöden. Sedan kan vi spåra det tillbaka till ursprungsnyheterna och jämföra med dem. Experimentet kommer att ske vid två tillfällen under hösten för att få bättre spridning.

Det talas mycket om källkritik nu. Men är alla överens om vad man egentligen menar med det?

– (Skratt) Nej, det riskerar att bli ett sådant där socialt kompetensbegrepp, något allmänt bra. Men i det här fallet är vi väldigt specifika med vad vi menar med källkritik. Det är baserat på den senaste, uppdaterade forskningen kring hur man bäst kritiskt läser information och nyheter online, från experimentella studier vid Stanford University.

Vem är du?

– Jag är lärare och har jobbat på högstadiet, komvux och gymnasieskolor. Sedan drygt tio år är jag forskare och nu docent i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning vid Uppsala universitet. Jag medverkar också i forskningsteamet Stanford History Education Group.

Vilken är din roll i Forskarfredag 2017?

– I år är det jag som är forskaren. Forskarfredag bygger på samarbete mellan forskare och föreningen Vetenskap & Allmänhet. Jag ansvarar för det massexperiment som vi ska genomföra tillsammans med skolor och med Rise Institute, som står för den tekniska kompetensen.

ur Lärarförbundets Magasin