Ingår i temat
Nå högre i engelska
Läs senare

Grodprinsen förädlar engelskan

Hur gick det sen? Levde prinsen och prinsessan lyckliga i resten av sitt liv? Anki Samuelsons femmor spelar dockteater och vässar argument och uttal.

av Karin Björkman
13 Dec 2017
13 Dec 2017
Grodprinsen förädlar engelskan
THE END. The prince kissed the princess and they both turned into frogs and they hopped off happily ever after. Foto: Emil Malmborg

Vinden viner runt Kyrkskolans tegelröda knutar. Inne i bildsalen har Anki Samuelson förberett en dockteater.  I dag ska eleverna i årskurs 5, som valt att ha mer utmaning i engelska, spela upp The Frog Prince Continued för andra klasser.

Den första gruppen samlas bakom skärmarna.  Det enda som hörs är viskningar, prassel av manus och publikens förväntansfulla sorl, precis som det brukar innan ridån går upp.

– Det känns nervöst, säger Linnea som ska vara ”narrator” i den andra uppsättningen och kikar i sitt manus.

– Welcome to The Frog Prince Continued! säger deras lärare och lämnar över scenen.

Föreställningen är en del av det ämnesövergripande temat om Norden, berättar Anki Samuelson som är mellanstadielärare och förstelärare i Kyrkskolan i Svedala. Den bygger på fortsättningen på H C Andersens saga Grodprinsen. Levde de verkligen lyckliga i alla sina dagar?

– Stop sticking your tongue out like that, artikulerar prinsessan med eftertryck.

– How come you never want to go down to the pond anymore? gnäller prinsen.

Nej, det verkar inte ha gått så bra för prinsen att anpassa sig till slottslivet. Han ger sig ut i skogen för att söka hjälp.

– Miss Witch, Miss Witch, excuse me, can you help me? bönfaller prinsen som vill trollas tillbaka till groda.

Ju längre pjäsen håller på, desto säkrare blir skådespelarna på sina repliker. Slutscenen, då prinsen och prinsessan kysser varandra och förvandlas till grodor, väcker publikens munterhet.

– The end! avslutar Anki Samuelson och det är dags för nästa grupp och ny publik.

En stund senare är teatern nedmonterad och eleverna återsamlade i klassrummet. Alla skådespelare får en uppmuntrande kommentar. Deras lärare påminner om när de tränade och hon stod i korridoren och ropade ”I can´t hear you”.

– Now you were so good.

Eleverna har själva valt vilken grad av utmaning de vill ha i engelska: mycket, mittemellan eller lite mindre. Den här gruppen har valt mycket, berättar hon.

– När terminen startar pratar vi om hur mycket de vill satsa och hur mycket utmaningar de vill ha.  Vi tittar också på hur de låg till året innan. Ibland kan de behöva en liten puff för att våga testa.

Det är viktigt att prata om hur man gör för att nå högre och att som lärare ge mycket stöttning, betonar hon.

– Vi pratar om att det ibland är för svårt och hur man hanterar det.

Kyrkskolan arbetar språkutvecklande med cirkelmodellen även i engelskan. I dag har eleverna till exempel avslutat en faktatext om grodor. Till sin hjälp fick de stödstrukturen ”sexfältare”, som är ett sätt att dela upp en faktatext på, och en sida med ”frog facts”.

– Alla ska lyckas – både de som behöver extra stöd och de som behöver mer utmaningar.

Anki Samuelson har länge arbetat med att utmana alla elever att nå längre. Ibland har hon fått kämpa lite i motvind. James Nottingham, som bland annat skrivit Utmanande undervisning i klassrummet, har varit en viktig inspirationskälla. I år startade höstterminen med en fortbildningsdag med honom som vände sig till all pedagogisk personal i kommunen.

– Nu pekar alla åt samma håll. Det ska vara utmaningar på alla nivåer.

Det som är svårt handlar om att eleverna själva måste bli medvetna om sitt lärande och att det är en process. På väggen i klassrummet sitter en lista med framgångsfaktorer. Det handlar om hur man lyckas med sitt skolarbete.

Alla ska kunna vara med. Men alla tycker inte om att stå inför klassen och prata. Ett sätt är att spela in dialoger och att läsa in texter på surfplattan.

– Oftast blir det hos dem som den största progression sker.

Engelsk skönlitteratur har alltid spelat en viktig roll i Anki Samuelsons undervisning. Det var en kurs på lärarutbildningen i Malmö, ”Autentisk litteraturläsning på mellanstadiet”, för över tjugo år sedan som inspirerade henne.

– Jag älskar engelska, har bott i England, arbetat med språkresor och är superanglofil. Det har blivit ett rejält engelskt bibliotek genom åren, avslöjar hon glatt.

Anki Samuelsons länktips

www.teachingenglish.org.uk/teaching-kids

www.oxfordowl.co.uk/

www.roalddahl.com/home/teachers

The Frog Prince Continued 
www.youtube.com/watch?v=9DqxTVYwvUs&t=10s

Grodinspiration 

Peter Gabriels video Kiss that Frog. Finns på Youtube.

www.kidzone.ws/lw/frogs/facts.htm

Följ Anki Samuelson arbete på Svedala kommuns förstelärarblogg

https://1larare.svedala.se/presentation-av-forstelararna

The Frog Prince Continued har hon burit med sig länge. Äntligen kom ett tillfälle att använda den. Boken, som skrevs av Jon Scieszka 1991, tar vid där originalet slutar.

– Jag  tycker om att jobba med ”tomrum” där man skapar scener som  egentligen inte finns och som utgår från karaktärerna i en bok eller film.

Först repeterade de H C Andersens saga Grodprinsen på engelska, sedan introducerade hon fortsättningen. Eleverna fick börja med att fundera på och skriva vad de trodde hände sedan.

– Vi har arbetat med att förstå innehållet, tagit ut de svåra orden och gjort egna ordlistor. Vi använder läsförståelsestrategier även i engelska.

Anki Samuelson skapar numera sina egna läromedel i Google Classroom. Det gör det lätt att utvidga innehållet i ett aktuellt område. Här finns bland annat en Youtubefilm med sagan The Frog Prince Continued inläst.

Hon introducerade filmen och eleverna fick ta ut några bilder och göra egna bildspel. Läxan var att återberätta sagan till bilderna. I nästa steg fick de göra sagan som ”vanlig” teater. Nu var läxan att
kunna sina repliker. Det gällde att öva och bli lite bättre på dem.

Sedan överraskade Anki Samuelson gruppen med att de även skulle spela pjäsen som dockteater. De fick en halvtimme på sig att välja en docka och spela den. Själv spelade hon in dem med surfplattan.

– Dockorna är bra för att de kan gömma sig lite bakom dem och leva ut mer.

När eleverna tittade på inspelningen upptäckte de själva att de behövde arbeta med språket och
tala tydligare.

– Eleverna är otroligt motiverade. Ju mer förförståelse de har, desto högre progression. Ett lustfyllt och utmanande lärande tar dem från övningszonen till lärandezonen på ett lekfullt sätt.

Skapar scener.
Anki Samuelson är
mellanstadielärare i
Kyrkskolan i Svedala.

Anki Samuelson verkar sprudla av idéer. Det beror delvis på att hon också är dramapedagog, förklarar hon.

– Det genererar en massa galna idéer och gör att jag bejakar dem. När jag förbereder ett nytt område hittar jag hur mycket som helst. Det finns en guldgruva från engelsktalande länders skolsidor att ösa ur.

Den förra klassen började sitt tema om hållbar utveckling med att se filmen Billy Elliot. Sedan fick de se några Youtubeklipp och läsa ur boken. Deras lärare valde ut några scener som de agerade och diskuterade. Det handlade om att följa sina drömmar och att bryta normer.

– De agerade verkligen. Några lade sig till med nordengelsk dialekt.

Sakta arbetade de sig fram mot målet som var att se musikalen på Malmö opera. Arbetet avslutades med att de satte upp en egen musikal.

Ett annat populärt inslag är när klassrummet förvandlas till en tesalong. Ibland har eleverna bokcirkel på engelskan. Testunden blir ett tillfälle att diskutera innehållet i böckerna och olika ämnen som anknyter till dem.

Den förra klassen önskade sig, på en önskedag, en lek som de tidigare gjort på svenskan. Då utmanande deras lärare dem och sa att ”då får ni göra den på engelska”. Hon förklarade att aktiviteten måste knytas till ett mål i läroplanen.

– Jag har under lång tid tagit vara på elevernas idéer, men de har fått ännu mer inflytande nu.

ur Lärarförbundets Magasin