Läs senare

Gemensam rättning skärper förmågan

Lärare på fyra skolor inom Kunskapsskolan har gemensam sambedömning av de nationella proven. Lärarna rättar inte prov av elever från den egna skolan.

av Ingvar Lagerlöf
27 Mar 2017
27 Mar 2017
Gemensam rättning skärper förmågan
Samarbete. Lärarna Mats Seiterö och Moa Kindstrand rättar prov. De arbetar på olika skolor inom Kunskapsskolan. Foto: Niclas Sandberg

Jag känner mig säkrare i bedömningen när jag kan diskutera den med andra lärare, säger Mats Seiterö, ämnesansvarig i engelska på Kunskapsskolan i Norrköping.

Han samarbetar sedan några år tillbaka med kollegorna i Nyköping, Katrineholm och Linköping om bedömningen av de nationella proven i engelska för årskurserna sex och nio. De har fått schemalägga tiden så att de kan träffas en eller två dagar per år på en av skolorna för gemensam rättning.

De börjar med att tillsammans gå igenom och diskutera Skolverkets bedömnings- anvisningar. Sedan rättar de några av proven tillsammans.

– Skolverkets material är tydligt och bra. Men det kan vara svårt att veta vilken nivå man ska lägga sig på när man sitter på sin egen kammare, tycker Mats Seiterö.

Lärarna delar sedan upp proven sinsemellan. Även om varje prov i huvudsak rättas enskilt av en lärare ventilerar de hela tiden olika frågor som kommer upp under rättningen.

– Man frågar de andra hur de skulle ha gjort. Det blir mycket diskussion om var man ska lägga tonvikten. Ska den exempelvis ligga på stavning och grammatik eller får berättarglädjen väga över? Det är lätt att hamna vilse när man har suttit länge själv och rättat.

Lärarna bedömer aldrig prov skrivna av elever på den egna skolan. Mats Seiterö berättar att han har mycket elevkontakt och att han löpande skriver in formativa kommentarer i skolans system för elevdokumentation.

– Vi lärare har på gott och ont en stor elevkännedom. Om jag redan har en bild av elevens kunskaper finns det en risk att jag läser in saker som inte finns där i en uppsats.

Mats Seiterö har följt många av eleverna sedan årskurs sex när det är dags för nians nationella prov. Det gör det spännande att få se vilken bedömning en annan lärare gör.

– Man är ju otroligt nyfiken på vad ens egna elever får för provbetyg. Oftast visar det sig att det blir ungefär samma bedömning som jag tidigare har gjort. Det känns som en bra utdelning.

Mats Seiterö har inte fått någon direkt fortbildning i att bedöma nationella prov. Lärarna på Kunskapsskolan i Norrköping har den senaste tiden arbetat mycket med formativ bedömning.

– Där har vi haft en otrolig uppryckning. Men nationella proven går inte alls i linje med det eftersom det är en så statisk bedömning, säger han.

Frågan är vilken som är den bästa metoden att bedöma nationella prov. Mats Seiterö tror att det blir alltför tidskrävande att låta flera lärare bedöma samma prov oberoende av varandra. Central rättning kan vara ett bättre alternativ. Samtidigt ser Mats Seiterö ett värde i att alla lärare är med och bedömer de nationella proven.

– Under terminerna är det lätt att glida in i sin egen syn på bedömning. Inför de nationella proven måste man verkligen sätta sig in i kriterierna för de olika betygsstegen. Man vaknar upp lite och skärper sin bedömarkompetens. Jag tror att det är nyttigt.

Alla artiklar i temat Bedömning på många sätt (6)

ur Lärarförbundets Magasin