Läs senare

Gå rakt på det svåraste

Lärare lägger för mycket tid på att presentera kunskapskrav och mål för eleverna. Det tar tid från viktiga diskussioner om ämnesinnehållet i relation till undervisningen, anser Rebecka Florin Sädbom, som forskat om samhällskunskap.

30 Maj 2016
Gå rakt på det svåraste
Bild: Helena Davidsson Neppelberg

I dagens resultatstyrda skola är det lätt att det enkelt mätbara hamnar i fokus i diskussionen. Ofta läggs ansvaret för resultaten på lärarna. Många lärare har också höga krav på sig själva – så när något inte fungerar i undervisningen, lägger de även det på sig själva. Men man måste styra bort blicken från lärarens person, säger Rebecka Florin Sädbom vid Jönköping University.

– Fortfarande ses undervisning många gånger som något personligt. I stället bör man diskutera undervisningens genomförande. Undervisning är ett professionellt kunnande som man aldrig blir färdig med.

Att fokusera alltför mycket på kursplanemål och kunskapskrav kan vara förrädiskt, anser hon. När hon i sin forskning frågade lärare hur de förstod och tolkade kursplanemålen, visade det sig att lärarna hade en stark tro på att det gick att kommunicera och konkretisera målen till eleverna. De tyckte att de själva var tydliga när de skrev målen på tavlan eller i elevernas loggböcker och de trodde att eleverna hängde med. Men så var det inte. En av lärarna inledde till exempel en lektion med att visa kursplanens mål och formuleringar för eleverna. När han sedan frågade sina elever ifall de förstått, så sa de: ”Nej, vi fattar ingenting!”.

När eleverna inte nådde målen kände sig lärarna otillräckliga. Trots att de var erfarna lärare, så ansåg de att det berodde på att de inte hade förklarat tillräckligt tydligt.

– Men går man in i den svarta lådan och undersöker undervisningen, så är det kanske inte så enkelt, säger Rebecka Florin Sädbom.

Kunskapskraven anger vad eleverna behöver utveckla kunskap om, men säger inget om vad det innebär att resonera om till exempel demokratiska rättigheter och skyldigheter, eller vad eleverna behöver lära sig för att utveckla kunnandet. Detta kunskapsarbete måste lärarna göra själva – ett mödosamt arbete, påpekar Rebecka Florin Sädbom.

Vad lärare behöver är alltså att få möjlighet att undersöka hur kursplanen, undervisningen och elevernas lärande hänger ihop. Det är det som brukar kallas undervisningens svarta låda, undervisningens Grand Canyon eller undervisningsgapet. Det handlar om hur man som lärare tar språnget över klyftan – hur man får eleverna att lära sig det man vill att de ska lära sig, helt enkelt. Själv föredrar hon att kalla det för det didaktiska spänningsfältet.

– Kärt barn har många namn. Det är något som precis alla lärare brottas med. Man går in i klassrummet och tror att eleverna ska ta sig till ett visst mål. Men så händer inte det.

Därför beslöt hon sig för att undersöka den svarta lådan. I sin avhandling beskriver hon en learning study i samhällskunskap med fyra lärare. I en learning study kan lärarna, lite slarvigt uttryckt, närstudera en liten del av undervisningen. Genom att systematisera och variera olika delar kan de se vad som krävs för att eleverna ska lära sig ett visst ämnesinnehåll och utveckla vissa förmågor. Med mer korrekta termer formulerar de ett lärandeobjekt och identifierar och prövar olika kritiska aspekter.

Rebecka Florin Sädbom var nyfiken på hur lärarna tänkte när de arbetade med att få eleverna att lära sig ett visst ämnesinnehåll. Fokus lyftes från den enskilda läraren och riktades mot den kollegiala processen.

När lärarna planerade, genomförde och arbetade om lektioner tillsammans, så upptäckte de vad som faktiskt gjorde skillnad i undervisningssituationen. Ämnet för studien hämtade de från det vardagsnära: de hörde ofta eleverna använda begreppet ”rättighet” på ett felaktigt sätt. Därför valde de att undersöka hur eleverna kan utveckla förståelse för begreppet rättighet, i förhållande till yttrandefrihet.

I början av studien satt lärarna fast mycket i kursplanen i samhällskunskap, de diskuterade kunskapskrav och centralt innehåll, hur de hängde ihop och vad de skulle innebära för undervisningen.

Efter hand upptäckte de att problemet var mer komplext än så – de tolkade till exempel ämnesbegreppen i kursplanen olika. De märkte också att de inte lyckades överbrygga gapet utan höll sig på ett alldeles för abstrakt plan för eleverna.

Så småningom försköts fokus från kursplaner och kunskapskrav till eleverna och deras förståelse av ämnesinnehållet. Lärarna började analysera kunskapskraven utifrån vilket kunnande som eleverna skulle utveckla. Bland annat insåg de efter ett tag att begreppet rättighet hängde samman med andra begrepp. Då kastade de om planeringen helt och började i stället lektionen med att sätta de fyra begreppen rättighet, skyldighet, rättvisa och orättvisa i centrum. De såg också att en kritisk aspekt var att de måste vara tydliga med att det var en juridisk aspekt av begreppet rättighet de talade om i klassrummet.

– Det är små, små mekanismer, men det kanske är avgörande för om en elev faktiskt förstår eller inte.

Genom studien fick lärarna en djupare förståelse för hur ämnesinnehållets behandling hängde ihop med elevernas förståelse och lärande. Det blev tydligt för Rebecka Florin Sädbom att det mödosamma arbetet gav resultat.

– Jag såg att om lärarna kollektivt får mejsla i det så bidrar det till att man minskar undervisningsgapet.

Lärarna som deltog i studierna var också nöjda. De tyckte själva att de utvecklade ett nytt sätt att tänka, och de fick en ny syn på undervisning. Det handlade till stor del om att de själva tagit mycket för givet, till exempel att eleverna ska lära sig på ett visst sätt.

Även om varje learning study är unik, så kan andra lärare ofta återanvända delar av den i sin undervisning. Man kan få syn på vad som är viktigt att tänka på och vad man inte bör missa.

Hon skulle önska att lärare kunde inspireras av hennes avhandling.

– Det finns mycket att vinna på att gå in i processen med kollegorna och diskutera undervisningen på det här sättet.

Även om man inte kan göra en learning study, så tror hon att alla lärare behöver få möjlighet att diskutera den här typen av frågor med kollegor. Nästan alla lärare kan definiera exakt var eleverna brukar ha bekymmer i deras ämnen, påpekar hon.

I samhällsdebatten och skolan talar man väldigt mycket om skolans resultat och letar förklaringar i gruppstorlek och social bakgrund. Rebecka Florin Sädbom saknar en diskussion om undervisningen.

– Vad får lärarna för möjlighet att ägna sig åt ett kvalificerat kunskapsarbete som berör undervisningen?

Rebecka Florin Sädbom har en bakgrund som gymnasielärare i samhällskunskap och religionskunskap.

Hennes avhandling heter I det didaktiska spänningsfältet mellan styrning och elevers lärande: En studie av lärares tal om och iscensättning av kursplanemål i en mål- och resultatstyrd skola.

ur Lärarförbundets Magasin