Läs senare

Fredsforskare med blicken mot USA

PorträttFrida Stranne är forskaren som blivit folkbildare kring amerikansk politik. Via bloggen amerikaanalys vill hon bland annat ge lärare information och verktyg att använda i undervisningen.

Fredsforskare med blicken mot USA
Halländsk utsikt. Fredsforskaren Frida Stranne har hittat hem i ett grått hus på landet. Foto: Anders Andersson

Där vägen tar slut och skogen börjar ligger ett grått trähus. Känslan av att vara i det yttersta hörnet av världen förstärks av utsikten, härifrån ser man allt. I alla fall allt som utgör den halländska landsbygden. Bruna åkrar, gula rapsfält, några gårdar, ett kyrktorn och längst bort i horisonten himlen som möter havet. Här bor Frida Stranne sedan ett och ett halvt år.

– Det här har blivit min plats för återhämtning. Här kan jag landa och andas ut mellan varven, säger hon och släpper in en katt genom altandörren.

Hon beskriver de senaste åren som en skenande karusell. Föredrag och panelsamtal varvas med mediauppdrag. För tillfället skriver hon veckovisa krönikor i Expressen där hon kommenterar det senaste som hänt i Washington och titt som tätt ringer andra mediabolag och vill att hon ska ge expertutlåtanden. Dessutom har hon ett heltidsjobb på Högskolan i Halmstad och driver en ambitiös blogg.

När vi ses är hon nyss hemkommen från en konferens på Irland där hon föreläst om hur skickligt Donald Trump använde känslor och upplevelser i sin valkampanj. Om varför en enkel slogan som ”Make America great again” kunde få sådant genomslag.

– USA är inte vad det en gång var, tilltron till den amerikanska drömmen är svag.

Liksom tilltron till politiker.

– Innan valet var det bara cirka 10 procent av det amerikanska folket som hade förtroende för politikerna i Washington. Det är extremt lågt, men samtidigt inte förvånande. På senare år har det uppstått ett vakuum i den amerikanska politiken, man vägrar samarbeta och bråkar om allt, säger Frida Stranne.

Enligt henne själv var hon en av få som konsekvent under förra hösten menade att Donald Trump mycket väl kunde vinna valet. Men om hans framtid på presidentposten vill hon egentligen inte sia.

– Han har redan sagt och gjort flera allvarliga saker, men vi ska komma ihåg att det är mycket svårt att avsätta en president i USA. Det har aldrig hänt. Visar det sig att han har gjort några olagligheter kommer han att ställas inför riksrätt, men han kan mycket väl sitta i åtta år.

Donald Trump upplevs av många som ansvarslös och nyckfull. Såväl politiker som vanliga medborgare uttrycker rädsla för vad som ska hända med världen. Även Frida Stranne känner oro, men menar att det Trump gör är en sak – hur omvärlden reagerar är en annan.

– I morse rapporterades det om att allt tyder på att USA kommer att hoppa av klimatavtalet. Det är naturligtvis allvarligt att det land som släpper ut mest växthusgaser per capita hoppar av, men kanske gör det att andra länder går samman och tar initiativ.

Ännu allvarligare ser hon på Trumps utrikespolitik och då särskilt gentemot Mellanöstern.

– Hans hårda tonfall mot Iran och att han indirekt öppnat för en attack är en skrämmande tanke som skulle bli förödande i en redan sargad region.

Frida Stranne är född och uppvuxen i ett arbetarklasshem i Halmstad. Som ung törstade hon efter kunskap om världen och efter gymnasiet fastnade hon i vad hon själv beskriver som ett intellektuellt sökande och pendlade mellan universitetet i Lund, universitetet i Göteborg och högskolan i Halmstad.

– Jag läste alla möjliga kurser: internationella relationer, mänskliga rättigheter, statsvetenskap, ekonomisk historia.

Samtidigt blev hon mamma och ganska snabbt också ensamstående.

– Att jag, med min bakgrund och de förutsättningarna, skulle lyckas doktorera vågade jag knappt drömma om.

2002 kom Frida Stranne in på doktorandutbildningen. Världen var fortfarande i chock efter 11 september och USA hade just invaderat Irak.

– Jag tyckte att vi talade för lite om varför USA attackerats. När George W Bush valde att starta krig mot ett land som inte hade några bevisade kopplingar till terrorattentatet ville jag ta reda på mer kring vad som motiverar USA:s utrikespolitik och varför.

I dag är hon doktor i freds- och utvecklingsforskning och lektor i statsvetenskap vid Högskolan i Halmstad. I många år har hon undervisat i internationell politik med inriktning mot amerikansk in- och utrikespolitik. Under 2012-2013 var hon gästforskare vid American University i Washington DC, något som gav henne en unik inblick i det politiska arbetet.

– Jag reste till Washington utan familjen och bestämde mig tidigt för att satsa all tid och energi på att nätverka och skaffa mig kontakter inom den politiska sfären där. I dag är mitt nätverk i DC stort och ger mig ständigt ovärderliga kunskaper och insikter.

Frida Stranne sätter på sig ett par gummistövlar och fyller fickorna med solrosfrön. Det är dags att mata hönsen. I en spatiös hönsgård i skogsbrynet pickar tolv ståtliga hönor, alla med namn efter framstående samhällsengagerade kvinnor.

– Att bo på landet fanns aldrig på min karta. Men när jag och min man fick syn på detta ändrade jag mig, säger hon och slår ut med armen över vidderna samtidigt som hon öppnar dörren till hönsgården så att Rosa Parks och Sally Hemings kan hoppa ut.

Att Frida Stranne skulle bli expertkommentator i media och dela med sig av sina kunskaper den vägen var långt ifrån självklart. Men när Svenska Dagbladet inför det amerikanska presidentvalet 2012 sökte efter en kvinnlig deltagare till sin expertpanel tackade hon ja.

– När det gäller säkerhetspolitik och amerikansk politik så har det traditionellt nästan bara varit män som uttalat sig. Jag tyckte att det fanns ett behov av kvinnliga röster av mångfaldsskäl. Det var anledningen till att jag tackade ja. Och för att jag tycker att forskare behöver ta plats i mediebruset, särskilt nu när evidensbaserad kunskap utmanas av ”tyckande”.

I dag är hon krönikör i Expressen. En tidning som inte direkt ses som ett finrum inom den akademiska världen.

– Jag har valt att samarbeta med Expressen av den anledningen att de har många läsare som generellt inte läser ”finmedier” som DN eller New York Times.

Men det är ett mycket otacksamt jobb, menar hon. Strömmen av hatmejl tycks oändlig.

– Nu har jag lärt mig att hantera det, men i början var det riktigt obehagligt och skrämmande.

Dessutom tar mediajobben mycket tid, vilket gjort att hennes egen forskning fått stå tillbaka.

– Jag hoppas kunna ägna mer tid åt forskning framöver. Jag skulle till exempel vilja undersöka hur lärare jobbar med frågor som globalisering, migration och klimatförändringar för elever i de yngre åldrarna. Hur kan det arbetet bli bättre och hur kan vi utveckla studiematerial som underlättar?

Redan i dag arbetar Frida Stranne målmedvetet med att nå ut till lärare. I bloggen amerikaanalys.se, som hon driver tillsammans med två andra forskare och en journalist, är ambitionen att ge ett brett perspektiv på amerikansk politik och samhällsutveckling.

– I de artiklar vi publicerar på bloggen försöker vi spegla det politiska systemet genom att analysera aktuella händelser. Vår ambition är att utveckla detta ännu mer med länkar till artiklar och poddar och Youtubeklipp som vi tycker är bra. Tanken är att lärare ska hitta information och verktyg till sin undervisning. Strömmen av information i dag är så stor och det kan vara svårt att sålla. På bloggen ska man veta att det finns ett urval som är kvalitetssäkrat av oss.

Frida Stranne

Ålder: 46 år.

Familj: Man och två vuxna barn.

Bor: På landet utanför Halmstad.

Yrke: Lektor på Högskolan i Halmstad. Forskare knuten till Svenska Institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala universitet. Driver just nu ett projekt där Högskolan i Halmstad
ska bli först i Sverige med en Common core (gemensam utbildningsgrund) för sina studenter.

ur Lärarförbundets Magasin