Läs senare

Flexibel kartläggning ger framgång

Kartläggningen är en nyckel för att nyanlända elever ska lyckas i skolan. Det betonar Anniqa Sandell Ring på Nationellt centrum för andraspråk.

25 Jan 2016

Du har arbetat mycket med kartläggning och skrivit en masteruppsats i ämnet. Vad undersökte du?

– Jag utforskade hela kartläggningsprocessen från ax till limpa på en skola i årskurs 3–6. Jag ville veta hur de ansvariga lärarna tänkte kring processen och hur den gick till. Särskilt intresserad var jag av vad det blir av kartläggningen.

Vad såg du?

– Att kartläggningen är en av de viktigaste pedagogiska åtgärderna för lärare som tar emot nyanlända elever. En framgångsfaktor var att lärarna var så flexibla. Kartläggningen såg alltid olika ut, beroende på vilken individ lärarna mötte. Om en elev inte kunde visa sina styrkor under ett samtal, så kunde de lägga in kartläggningen i ett undervisningssammanhang. På så sätt avdramatiserades den, blev mer naturlig och kopplades till kontexten.

Kräver det mycket resurser?

– Det beror på hur man tänker. De här lärarna jobbade i förberedelseklass och hade bred ämnesbehörighet. Därför blev det inte så resurskrävande, särskilt som mycket av kartläggningen var kopplad till undervisningen. En av lärarna gjorde till exempel en gruppkartläggning, som var otroligt dynamisk. Eleverna fick hjälp av varandra att visa fler kunskaper än om de skulle ha suttit enskilt. Det handlar ju inte bara om faktakunskaper, utan också om socialisation, hur man kan dra trådar till elevernas erfarenhetsvärld och hur de lärt sig tidigare.

– Just den läraren lyckades fånga elevernas kunskaper, oavsett var de inhämtat dem. En flicka som knappt gått i skolan, men arbetat med getskötsel, hade till exempel utvecklat många av förmågorna i kunskapskraven i SO.

– Nu när det kommer många nyanlända kan en framkomlig väg vara att göra mycket av kartläggningen i ett undervisningssammanhang, med hjälp av studiehandledaren. Kartläggningsmaterialet ska vara ett stöd, men man måste vara flexibel utifrån den individ man möter. Man måste hela tiden tänka: vad behöver den här eleven, hur får jag fram den information jag behöver? Det är ju inte robotar vi hanterar.

Vad är viktigt att tänka på?

– För det första ska man tänka att alla delar i kartläggningen är en kedja som hänger ihop. Kartläggningen är en nyckel till att läraren ska kunna planera för elevens undervisning. Den stärker de demokratiska processerna, eftersom eleven får en chans att påverka utbildningen. Om syftet ska nås är det dialogiska förhållningssättet A och O, att man använder sig av utforskande samtal.

– För att kunna analysera resultaten och föra över informationen från kartläggning till undervisning, så är det väldigt viktigt vem som genomför kartläggningen. Där måste rektor tänka till mycket.

Vad händer efter kartläggningen?

– Forskning visar att en skör del är övergångarna – vad är det för information som mottagande lärare får? Det är inte kartläggningsmaterialet i sig som leder till kvalitet.Det är det dialogiska förhållningssättet, förståelsen för vilken information man behöver få fram och kompetensen hos de lärare som tar emot eleven som är avgörande för om eleven kommer att gynnas av kartläggningen.

Hur tar man emot eleverna bäst?

– Jag tror att det är viktigt med samverkan mellan lärare. Olika kompetenser behövs – svenska som andraspråk, ämneslärare och studiehandledare. Man kan jobba med samma stoff, men individanpassa inom ramen för temat.

– Lärarna jag följde arbetade ämnesövergripande, med ett gemensamt ämnesstoff, men anpassade innehållet utifrån vilken nivå eleven befann sig på. De hittade vägar för att anpassa sig efter spännvidden. Elever som inte kunde läsa så bra organiserades i grupper så att de fick en skjuts in i läs- och skrivutvecklingen, genom att man kopplade ihop sva med SO. De elever som redan hade ett skolspråk fick arbeta med att utveckla begrepp och skriva texter.

Har du något råd till ovana lärare?

– Utnyttja den kunskap som finns, sök upp skolor och lärare med mer erfarenhet som kan bli modeller. Säg till rektor och din huvudman att ni behöver fortbildning. För att utveckla vardagsspråk och ämnesspråk parallellt måste lärare i svenska som andraspråk, studiehandledare och övriga ämneslärare samverka. Det finns också mycket material och stöd att hämta hos Skolverket.

– Jag vill också slå hål på en myt: det är inte alltid kommuner och skolor med stor erfarenhet som arbetar på det bästa sättet. Man kan se nytänkande i kommuner utan så stor erfarenhet.

Tydligare regler

Regeringen har skärpt bestämmelserna om undervisning för nyanlända elever, bland annat genom förändringar i skollagen:

• En definition av begreppet nyanländ införs. Nyanländ är i princip en elev som bott utomlands, har börjat i skolan efter sju års ålder och gått i svensk skola i mindre än fyra år.

• En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas skyndsamt. Resultatet ska ingå i underlaget för beslut om placering i årskurs, undervisningsgrupp, planering av undervisningen och fördelning av tid mellan ämnena.

• Eleven ska placeras i lämplig årskurs och undervisningsgrupp inom två månader.

• En elev utan tillräckliga kunskaper i svenska ska undervisas helt eller delvis i förberedelseklass, men högst i två år. Så fort eleven bedöms ha tillräckliga kunskaper i ett ämne ska eleven delta i ordinarie undervisning i ämnet.

• En nyanländ elev kan få prioriterad timplan, det vill säga att undervisningstiden under en begränsad tid fördelas om mellan olika ämnen till förmån för svenska eller svenska som andraspråk.

Alla artiklar i temat Mer, snabbare, bättre! (5)

ur Lärarförbundets Magasin