Ingår i temat
Moderna språk
Läs senare

Flerspråkig självbild gynnar inlärning

Många elever som börjar studera moderna språk tröttnar snart och hoppar av. En nyckelfråga blir då hur lärare kan motivera eleverna att hålla fast vid sina språkstudier. Ett sätt är att uppmuntra eleverna att se sig själva som blivande flerspråkiga, menar forskaren Alastair Henry.

17 Okt 2016

Ungefär 85 procent av eleverna väljer att börja läsa ett tredje språk i årskurs sex eller sju – de allra flesta spanska, tyska eller franska. I årskurs nio är det endast 70 procent som är kvar. Nära var femte elev har alltså hoppat av, i regel till förmån för att läsa ännu mer engelska eller svenska än vad de redan gör.

Vad är det då som gör att eleverna tappar sugen och inte fortsätter? Och vad är det som kan få dem att stanna kvar? Det är frågor som intresserar Alastair Henry, docent i ämnesdidaktik vid Högskolan Väst.

– Eleverna är nästan alltid entusiastiska och ser fram emot att lära sig ett nytt främmande språk. Till en början behövs därför kanske inte så jättemycket motivations-höjande insatser men i nionde klass har motivationen ofta dalat. Då är det viktigt att man som lärare stödjer elevens syn på sig själv som någon som i framtiden kommer att tala språket, men också någon som är flerspråkig, säger Alastair Henry.

Även om forskningen om motivation och inlärning av moderna språk har varit sparsam i såväl Sverige som internationellt börjar nu en livaktig diskussion komma igång. Centrala områden i denna diskussion är språkinlärarens självbild och identifikation, och det har skett en nyorientering i forskningsperspektiv under de senaste åren. Tidigare har man tänkt sig att den som lär sig ett nytt språk främst identifierar sig med andra personer som redan talar språket. Språkinläraren drivs av att kunna kommunicera med människor som talar exempelvis franska och att ta till sig språkområdets kultur.

Men nu riktas forskningens blick allt mer inåt mot elevens egen självbild. En central uppgift för läraren blir då att på ett systematiskt sätt stödja eleven i att uppnå denna självbild.

Det kan vara en utmaning för läraren att påverka elevernas inre drivkrafter. Svenska elever möter sällan naturligt franska, spanska, tyska eller något annat främmande språk exempelvis i musik, filmer eller på internet på grund av engelskans stora dominans inom de områdena. Ett sätt är att lyfta fram för eleverna välkända svenska förebilder som trots bristande förkunskaper har lyckats väl i språkområdet, exempelvis idrottsstjärnor, journalister, modeskapare eller musiker.

– En väsentlig del av lärarens under-visning blir då att systematiskt skapa för-utsättningar för eleverna att utveckla sina självbilder och att fundera över vad de vill göra med språket om fem eller tio år. Det kan handla om att locka fram positiva bilder av landet och kulturen för att uppmuntra eleven att se sig själv i framtiden som talare av flera språk, säger Alastair Henry.

Alastair Henry arbetar nu med att utveckla modellen att se sig själv som en blivande talare av språk. Målet blir att inte enbart se sig själv som en framtida talare av till exempel franska, tyska eller spanska och så vidare. Det är också att se sig själv som flerspråkig, att bli någon som kan flera språk.

– Även om det är svårt är det ändå enklare att skapa bilder av sig själv som en framtida talare av till exempel franska. En flerspråkig självbild är mer abstrakt och diffus men den kan också vara mer kraftfull. Abstrakta självbilder riktas mer mot grundläggande värderingar om vem man är och vem man vill vara i en allt mer globaliserad värld, säger Alastair Henry.

Engelskan har en stark ställning i Sverige. I europeiska undersökningar hamnar Sverige högt när det gäller positiva attityder till engelskan och lågt när det gäller positiva attityder till andra språk.

Alastair Henry har i tidigare forskning visat att engelskan kan dämpa elevernas motivation att lära sig ytterligare ett språk, särskilt med tanke på att engelskan ofta används som ett stöd i inlärningen av ett tredje språk. Eleverna har kommit så mycket längre i engelskan och har ofta en stark självbild som engelsktalande. Elevens självbild som talare av tredjespråket riskerar därför att påverkas negativt vid en jämförelse.

Det gör det särskilt viktigt för läraren att uppmuntra eleverna att använda sig av alla sina språkliga resurser och inte bara fokusera på det språk den aktuella undervisningen gäller. En uppmuntran av eleven att se sig som en blivande flerspråkig talare kan därför vara effektiv.

– Det är också viktigt att engelskan inte blir en måttstock. De flesta elever kommer aldrig att lära sig det tredje språket lika bra som engelskan och det bör läraren vara öppen med. Om eleverna förstår att det är helt naturligt att de inte kommer att lära sig alla språk lika bra och att det inte är någon idé att jämföra med engelskan kan engelskans dämpande effekt motverkas, säger Alastair Henry.

Ett flerspråkigt synsätt gynnas av ett tätt samarbete mellan lärare i olika språk och att läraren utnyttjar de språkkunskaper som redan finns i dagens svenska klassrum. Enligt Alastair Henry finns det övertygande argument för att språkundervisningen kan bli mer effektiv om eleven tillåts använda alla språk som finns i den egna repertoaren.

– Traditionellt har språklärare varit ganska isolerade från varandra. Ett flerspråkigt synsätt kan utnyttjas för att skapa en gemensam bas och ett gemensamt arbetssätt för alla språklärare på en skola, säger Alastair Henry.

Forskarnas tilltagande fokusering på elevernas självbild innebär också en allt starkare betoning på deras inre motivation. Det betyder inte att det är helt verkningslöst att stimulera elevernas yttre motivation, till exempel genom meritpoäng eller genom att framhålla att det är viktigt med breda språkkunskaper på arbetsmarknaden.

– Men forskningen visar tydligt att varken belöning eller straff har en långtgående positiv effekt på motivation. Att peka på arbetsmarknadens behov är heller inget trovärdigt argument. Eleverna tänker att det ändå är engelskan som gäller hos de flesta företag. Det är också svårt för eleverna att fullt ut internalisera att de behöver lära sig ytterligare ett språk för att få ett bra arbete. På längre sikt är inre motivation nästan alltid mer verkningsfull.

Hur hittar du motivation i ämnet?

Fredrik Abrahamsson
Lärare i svenska, engelska och franska, Öregrunds skola, Östhammars kommun

– Min grundinställning är att jag trivs med det jag gör – att undervisa. Och för att fortsätta att utvecklas som lärare och öka elevernas motivation måste jag fortsätta att trivas i min roll som pedagog. Den dag jag inte längre trivs i min roll är jag inte längre en bra pedagog. Därför är det viktigt för mig att motivera mig själv för att i förlängningen kunna motivera mina elever. Jag är mycket nyfiken på nya arbetssätt och är inte rädd för att prova nytt och tänka utanför boxen. Det är min drivkraft helt enkelt. Jag försöker att göra saker och ting “på riktigt” och då kommer elevernas motivation att öka dramatiskt är min erfarenhet. Till exempel låter jag mina elever ha mejlvänner i andra länder. Då blir det viktigt för dem att faktiskt anstränga sig lite extra när de skriver på engelska, eftersom det är på riktigt.

När jag tidigare undervisade i franska på högstadiet lät jag eleverna översätta en meny från ett lokalt kafé, från svenska till franska, likaså hittade vi en restaurang i Paris, vars meny eleverna översatte från franska till svenska. “På riktigt” är en givande motivationsfaktor. Det märks också i mina pedagogiska samtal med eleverna att de uppskattar moment som är just ”på riktigt”.

Text: Marianne Nordenlöw

 

 

Marie Rödemark
Lärare i franska och svenska, Duveds skola och Åre Gymnasieskola

– Jag är väldigt självmotiverande. Jag testar nytt hela tiden och går sällan i gamla hjulspår som inte fungerar. Jag är mycket intresserad av ledarskap och av hur jag kan motivera mina elever. Om jag själv är motiverad blir mina elever motiverade och då blir jag i min tur ännu mer motiverad. Det blir en positiv rundgång.

Jag blir lätt uttråkad utan input och älskar att läsa nya rön om hur man kan maximera elevernas inlärning. Jag ser mycket Ted talks för inspiration, det behöver inte vara lärare som pratar utan det kan vara om något helt annat som man kan applicera på skolan. Jag är också med i flera lärarforum på sociala medier och där delas det många intressanta artiklar. Då försöker jag undvika att ta alltför mycket del av det negativa som också finns där.

Efter 27 år som lärare har jag sett många omstruktureringar, betygs-system och rektorer passera revy. Jag tror att lärare som fokuserar mycket på sådana saker har lättare att tappa sugen. Jag försöker bortse från det jag inte kan påverka och i stället fokusera helt på eleverna. Det är också viktigt att inte ta allting personligt, till exempel om en elev misslyckas med något. Jag och mitt yrke är inte samma person.

Text: Ingvar Lagerlöf

 

Laurent Escande
Lärare i franska, Franska skolan i Stockholm

– Finns det Pokémon go i Frankrike? undrar eleverna. Då tar jag reda på det. Jag håller mig à jour med vad som sker i Frankrike, i kultur- och samhällslivet, i media och på skolgårdar. Att förmedla det till eleverna i Sverige är motiverande för mig som lärare, och ganska lätt för mig som är född i Frankrike eftersom jag ofta åker dit.

Jag försöker att alltid tänka som en pedagog när jag reser och ser mig omkring, för att hämta inspiration till undervisningen. Franska skolan har visserligen en språkprofil, men det garanterar inte helt elevernas motivation att lära sig franska, eftersom det ofta är föräldrarna som har valt skolan. Att få en levande koppling till ett franskspråkigt land gör eleverna mer intresserade av de tre–fyra timmar franska i veckan de har från årskurs ett.

Min egen motivation sammanfaller med elevernas. När det känns oinspirerande, så att jag nästan är på väg baklänges in i klassrummet, då är det dags att variera undervisningen! Hellre än att ge hundra glosor i hemläxa kan jag låta eleverna lyssna på en låt och arbeta tillsammans med att identifiera glosor i den.

Jag leder också ett ämnesövergripande projekt. I podden Radio Elan producerar eleverna webbradio på franska. De väljer teman som intresserar dem med koppling både till Sverige och franskspråkiga länder. Ambitionen är att alla skolklasser i franska i Sverige som vill, ska kunna producera sin egen Radio Elan (det betyder både älg och ansats). På hemsidan radio-elan.se finns presentation och en manual.

Text: Mimmi Palm

ur Lärarförbundets Magasin