Läs senare

Flera språk stärker demokratin

23 Aug 2016
Flera språk stärker demokratin
Foto: Håkan Elofsson

Det är ingen överdrift att konstatera att den språkliga situationen i Sverige är i en omvälvande fas. Som alla vet går vi mot ett mer flerspråkigt samhälle med ökad migration och ett ökat internationellt fokus. Inte minst unga vänder gärna blicken utanför Sveriges gränser och har en global syn på sin omvärld. Här finns en koppling till språkens identitets- och demokratistödjande funktioner.

Identitet, det vill säga hur vi ser på oss själva och hur andra ser på oss, är något som i hög grad är sammankopplat med vårt språk, vilka som talar det, hur det används och hur vi själva använder det. Hur en talar och skriver, och vilka språk en använder, säger något om vem en är, med andra ord. Det innebär att vi kan utveckla och förändra vår identitet med hjälp av språket och med hjälp av flera språk. Som språkanvändare kan vi förbättra vår språkliga kompetens, vårt grepp om språkets olika funktioner och stilar, och vi kan därmed interagera på ett säkrare och tydligare sätt med vår omvärld, såväl nationellt som internationellt. Vi får genom språket ett redskap för att förstå olika slags information som når oss genom olika medier och för att yttra oss i viktiga sammanhang om saker som är av betydelse för oss. Kompetenser som är fundamentala i ett demokratiskt samhälle. Allt detta görs inte bara på vårt modersmål, utan även på andraspråk och främmande språk. Kunskaper i flera språk ger dessutom insikt om olika kulturområden och olika sätt att tänka. Det är insikter som kan bidra till att utveckla en värdegrund som värnar om alla människors lika rättigheter och värde.

Vissa forskare menar att alla människor är (i alla fall potentiellt) flerspråkiga, det vill säga att flerspråkighet är normaltillståndet och att enspråkighet är en avvikelse. Och någon grad av flerspråkighet kan nog anses vara normalfallet hos svenska elever, som oftast har minst två språk att hantera: L1 (svenska och/eller annat modersmål), L2 (svenska som andraspråk, eller annat andraspråk), skolspråken (engelska som för många ligger på gränsen mellan andraspråk och främmande språk), och så kanske ett eller flera ”moderna språk”, vilka är de språk som normalt har den tydligaste karaktären av ”främmande språk”.

Många forskare anser också att kunskaper i flera språk ökar förutsättningarna både för att lära sig nya språk och att utvecklas i modersmålet. De förutsättningarna borde vi i så fall ta tillvara i ett samhälle som sedan länge är flerspråkigt med svenska, engelska, främmande språk, inhemska minoritetsspråk och olika invandrargruppers språk.

Men den aktuella migrationssituationen leder förstås också till nya språkliga utmaningar inom skolan. Lärare behöver redskap för att förstå och hantera flerspråkighetens alla olika dimensioner. Hur kan vi genom de centrala didaktiska elementen lärande, undervisning och bedömning ge elever möjligheter att utveckla den språkliga kompetens som krävs för att stärka just de identitets- och demokratistödjande funktionerna som de olika språken har för individen? Många, många lärare ställer sig frågor kring detta och söker svar. Därför behövs en förstärkt lärarutbildning, mer fortbildning och mer praktikgrundad forskning som knyter an till den komplexa vardag de verkar i.

Namn Camilla Bardel.

Titel Professor i moderna språk med didaktisk inriktning.

Plats Stockholms universitet.

Åsikt Språkkunskaper hjälper oss värna människors lika värde.

ur Lärarförbundets Magasin