Ingår i temat
Orostider
Läs senare

Fler unga fruktar terrordåd

Rädslan för terrorism ökar kraftigt bland svenska ungdomar, som även tror att risken för krig har ökat. Och allt fler vill att försvaret upprustas.

av Niklas Arevik
20 Dec 2016
20 Dec 2016
Ann Enander.

För femte året i rad har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) genomfört en undersökning bland 18-åringar i Sverige om deras inställning till olika hot mot samhället.

Resultatet för 2016, som Alfa tagit del av, visar att en stor majoritet anser att säkerheten i världen minskar, och allra mest i Europa.

22 procent är rädda för att drabbas av terrorism. Det är en ökning med 10 procentenheter på bara ett år. Och andelen som bedömer att det finns en stor risk att de personligen kommer att drabbas har nästan dubblerats, från 10 till 19 procent. En för- klaring kan vara de terroristattacker som drabbat flera europeiska städer under året.

Mikael Westerlund på MSB är ansvarig för enkäten. Han konstaterar att ungdomarnas oro i stor utsträckning följer händelseutvecklingen i samhället.

– Under ebolaepidemin 2014 ökade oron för epidemier. Och i år har rädslan för terrorism ökat, vilket sannolikt hänger ihop med attentaten i Paris, Bryssel och Nice, säger han.

Men finns det fog för ungdomarnas ökade rädsla? Ann Enander är professor på Försvarshögskolan.

– Det är viktigt att diskutera proportionerna. Man ska komma ihåg att enligt många parametrar – livslängd, barnadödlighet med mera – är vi säkrare och lever bättre i dag, i alla fall i västvärlden, än någon tidigare generation, säger hon.

Hon menar att man inte ska blanda ihop oro med sannolikheten att själv drabbas.

– På engelska skiljer man mellan worry och concern, medan vi på svenska använder samma ord. Man kan vara ”concerned” på ett mer allmänt plan utan att vara särskilt oroad för egen del.

Hur kan man som lärare bemöta elever som trots allt är oroliga?

– Det är viktigt att ta oron på allvar – men också att diskutera varifrån vi får våra bilder av vad som händer och hjälpa elever att förstå hur vi påverkas av rapporteringen. Det är också så att även om vi tenderar att svara att vi är oroade över utvecklingen i världen när vi blir tillfrågade i en undersökning så är vi också bra på att slå ifrån oss till vardags, säger hon.

Enligt MSB:s undersökning är det en högre andel flickor än pojkar som upplever minskad säkerhet. Det skiljer sig också mellan olika landsändar. Ungdomar i Jämtland upplever störst risk, minst på Gotland.

Så tycker 18-åringarna

MSB:s 18-årsundersökning är ett led i en större kampanj om Sveriges försvar och krisberedskap som görs varje år i samarbete med Försvarsmakten. Den riktar sig till elever och lärare på gymnasiet. MSB har under september intervjuat 4 219 ungdomar som fyller 18 år 2016.

  • 33 % uppger klimatförändringar som det största hotet mot mänsklighetens överlevnad. 2 % tror att en gudomlig makt kommer att bli vår undergång.
  • Fler bedömer att risken för terrorism och krig har ökat.
  • Tre av fyra anser att det militära försvaret är viktigt.
  • Sju av tio vill utveckla det.
  • De har lägre tilltro till sina medmänniskor än genomsnittet.
  • Flickor är mer rädda för terrorism och krig, medan pojkar är mer rädda för kärnvapenkonflikt och epidemier.

Materialet kommer inom kort att skickas ut till alla Sveriges 18-åringar och gymnasieskolor. Mer information finns på sajten nyahot.se.

85 procent av Sveriges 18-åringar anser att de har ett ansvar för att ta hand om sig själva och anhöriga vid en kris. Det är en ökning med fem procentenheter på två år.

Förtroendet för hur myndigheterna skulle klara av att hantera terrorism eller krig är lågt och fortsatt sjunkande. Flickor och boende i glesbygd har generellt lägre förtroende för myndigheterna än pojkar och boende i storstad.

73 procent av ungdomarna uppger att det svenska försvaret är viktigt och 69 procent anser att det bör utvecklas. Det är en ökning med 16 procentenheter sedan 2012.

20 procent är mycket intresserade av att göra lumpen om den återinförs. Pojkar och elever med utländsk bakgrund anser att det är viktigt med ett väpnat försvar i större utsträckning än andra.

MSB ställer också frågor om informations- inhämtning och källkritik. Två procent av de tillfrågade tar enbart del av nyheter och samhällsinformation via kompisar och sociala medier.

74 procent utgår ifrån att mindre etablerade kanaler på internet är desinformation som ska ifrågasättas. Samma siffra för etablerade medier är 35 procent. Elever med utländsk bakgrund och på landsbygden är mer skeptiska till etablerade medier och mindre ifrågasättande gentemot oetablerade kanaler på internet.

En klar majoritet upplever att källkritik får stort utrymme i undervisningen i skolan. 75 procent av ungdomarna upplever lärarna som mycket eller ganska objektiva. Det kan jämföras med riksdagspolitiker som 32 procent upplever som objektiva.

När det gäller medier är det bara SVT som slår lärarna i upplevd objektivitet, 77 procent. Motsvarande siffra för morgontidningar är 54 procent, kommersiella tv-kanaler 28 procent och kvällstidningar 24 procent.

ur Lärarförbundets Magasin