Läs senare

Extra poäng ska få fler att läsa språk

Var tredje niondeklassare läser inget främmande språk utöver engelska. Därför vill regeringen införa extra meritvärden för den som läser moderna språk på högstadiet. Men att göra språken obligatoriska är inte aktuellt, säger utbildningsminister Jan Björklund (FP).

15 Jun 2010

Som Alfa skrev i nr 2/2010 väljer många högstadieelever att inte läsa något modernt språk alls. Visserligen väljer 80 procent av eleverna ett modernt språk till att börja med, men var fjärde hoppar sedan av sitt språkval. I nian är det bara två tredjedelar av eleverna som läser något modernt språk. Resten läser språkval engelska/svenska, eller SvEn, som det också kallas. Det gör att SvEn i dag har blivit det största språkvalet.

– Det är inte rimligt och tänkbart att 32 procent skulle behöva stödundervisning. Det är en betydande del elever som väljer det av taktiska skäl, säger Jan Björklund.

SvEn är egentligen inget riktigt ämne. Det har ingen kursplan och ger inte betyg – kursplan och betyg i engelska respektive svenska är det som gäller. Och SvEn brottas med stora problem, visar en kartläggning från Borås högskola. Många anser att lektionerna i princip bara är slöseri med tid.

Regeringen ger nu Skolverket i uppdrag att utvärdera kvaliteten på SvEn och komma med förslag på hur tiden för språkval ska kunna användas bättre.

– Ett minimialternativ är att man förbättrar kvaliteten på SvEn, säger Jan Björklund.

Hur ska man kunna göra det?

– Det är det som Skolverket nu får fundera över. Det andra alternativet är att man för in andra valmöjligheter för eleverna.

Innan den nya läroplanen infördes 1994 kunde eleverna välja till exempel teknik och ekonomi i stället för språk. Jan Björklund kan tänka sig något liknande i framtiden.

– Men jag är angelägen om att det inte ska vara några hobbykurser – det ska vara något annat som är viktigt i skolan.

Vad skulle det kunna vara?

– Det är för tidigt att säga. Vi låter Skolverket titta på detta, jag har i dag ingen färdig idé om hur det ska sluta, säger Jan Björklund.

EU:s målsättning är att alla medborgare ska kunna två främmande språk. Ändå vill inte Jan Björklund gå så långt som att göra moderna språk obligatoriska på högstadiet.

– Visst har vi tänkt tanken och för framtiden kan man inte utesluta någonting. Men man gjorde en ordentlig avvägning inför läroplanen -94 där man landade i att moderna språk inte ska vara obligatoriska. Vi har i dag inte ett tillräckligt underlag för att säga att de gjorde fel på den punkten, säger han till Alfa.

Regeringens nya förslag innebär att betyget i moderna språk räknas med i meritvärdet utöver de 16 som räknas i dag. Det innebär att den som läser moderna språk i framtiden ska kunna få maximalt 340 poäng jämfört med dagens 320.

Den som har modersmålsundervisning kommer dock inte att få några extra poäng för det – bara om man läser sitt modersmål som språkval. Möjligheten att läsa modersmål som språkval finns inskriven i grundskoleförordningen men finns i praktiken inte ute på skolorna. Enligt Skolverkets statistik är andelen elever som läser modersmål som språkval mindre än 1 procent (se Alfa nr 2/2010).

Jan Björklund tycker dock inte att modersmålseleverna missgynnas av regeringens nya förslag.

– Det gynnar dem som väljer moderna språk. Vi har gjort bedömningen att det här är till för att vi ska stimulera eleverna att välja nya språk som man inte redan talar och inte redan kan. För skulle man säga att de som talar modersmål skulle få extra poäng då skulle ju egentligen även de som talar svenska få poäng. Det vi vill premiera är att eleverna väljer ett nytt språk.

Förslaget ska nu ut på remiss och förväntas träda i kraft i juli 2014. Därmed påverkar det språkvalet för de elever som börjar sexan i höst.

ur Lärarförbundets Magasin