Ingår i temat
Hitta skrivdrivet
Läs senare

Enhetlig modell sätter snurr på skrivandet

Med effektiv skrivundervisning har eleverna vunnit upp till två år i skrivfärdigheter. Dessutom utjämnas skillnader i kön, språklig och social bakgrund. Det visar resultat från Normprosjektet i Norge.

18 Maj 2015
Enhetlig modell sätter snurr på skrivandet
Modell för skrivande. Med Skrivhjulet kan lärare få konkret hjälp att bena upp vad skrivandet är och kan användas till. Modellen framhäver de funktionella sidorna av skrivandet och ska användas pragmatiskt, som en tankemodell, påpekar Randi Solheim. Gränserna mellan skrivhandlingarna och syftena är flytande, därför är linjerna streckade. Illustration: Helena Davidsson Neppelberg

Normprosjektet är världens största forskningsprojekt om skrivundervisning och skrivbedömning i skolan. Men egentligen är det en följd av ett misslyckande. År 2005 gjorde man i Norge ett försök med nationella prov i skrivning. När utvalda texter från proven bedömdes av olika lärare, visade det sig att bedömningarna skilde sig så mycket åt att proven inte kunde anses som tillförlitliga.

Lärarna var inte överens om vilken skrivkompetens som krävdes av eleverna. De flesta lärare bedömde texterna holistiskt, som en helhet, och bildade sig snabbt en uppfattning om textens kvalitet, utan att egentligen analysera eller veta vad det var de bedömde.

Den bristande samsynen gjorde att skriv­forskare från olika institutioner i Norge sökte medel för att starta Normprosjektet. Ett av målen var att arbeta fram gemensamma normer för vad elever förväntas klara av i olika årskurser. Med normerna som grund ska de också utveckla skrivundervisningen och skrivbedömningen.

Ytterst är det en demokratifråga – alla elever ska kunna delta i ett samhälle som i hög grad är textbaserat, betonar Randi Solheim, som är biträdande projektledare vid Högskolan i Sør-Trøndelag.

– När man slutar skolan ska man klara av att använda skrift på de arenor som samhället kräver.

Forskarna har samarbetat med lärare över hela landet för att utveckla bedömningskriterier och förväntningsnormer för fjärde respektive sjunde årskursen. Lärarna har varit med hela vägen, prövat och förkastat. Det är unikt, men på ett sätt självklart, tycker Randi Solheim.

– De vet bäst vad som är rimligt att förvänta sig av eleverna. Lärarna har erfarenheter och kunskaper som vi forskare inte har.

Nu har förväntningsnormerna tagits i bruk, både i arbetet med elevernas skrivande och som grund för bedömning. Under två år har lärare på tjugo skolor fått ta del av ett kursupplägg för att förändra skrivundervisningen. De ska skapa en gemensam förståelse för skrivande och be­dömning. Lärare i olika ämnen deltar i projektet, inte bara norsklärarna.

När lärarna utformar skrivuppgifterna är de medvetna om vilken funktion texten ska ha ­ – ska den först och främst förmedla ett budskap eller ska eleverna exempelvis organisera och utveckla kunskap? De bestämmer också vem som ska vara mottagaren. Uppgifterna ska vara så verklighetsnära som möjligt. Skrivdidaktik handlar i grunden om att skriva för att någon ska läsa, eller för att eleven själv ska lära, på­pekar Randi Solheim.

– När eleverna förstår att någon är intresserad av det de skriver, så får de också lust att arbeta om texten.

Till hjälp för lärarna har forskarna ut­vecklat en modell som kallas Skrivhjulet (se bild). Den utgår från en funktionell syn på skrivande: man ska skriva för att uppnå ett mål. I skrivhjulet fokuserar man på själva handlingen, skrivhandlingen. De sex skrivhandlingarna, som alla har olika syften, är att beskriva, att utforska, att föreställa sig, att övertyga, att interagera och att reflektera.

Redan från början planerar lärarna medvetet in skrivuppgifter. På ett år ska eleverna ha skrivit texter inom alla skrivhandlingar i de olika ämnena. Läraren bryter också ner skrivhandlingarna till sitt eget ämne, till exempel vad betyder det att utforska i NO? De specifika ämneskriterierna kommer in i textens innehåll.

Normprosjektets modell för utvärdering underlättar för lärare att se olika kvaliteter i texten. Det finns sju bedömningsområden, varav två är överordnade: kommunikation och innehåll. De övriga fokuserar mer på detaljer: textuppbyggnad, språkbruk, stavning och gram­matik, skiljetecken och användning av skriftmediet.

När man bedömer en text utifrån de olika kriterierna får man fram en kompetensprofil som visar elevens styrkor och svagheter. Profilen är en summativ analys, som tvingar läraren att se nyanserna i texten. Den utgör sedan grunden för en mer kvalificerad formativ bedömning. Det blir lättare att vägleda eleverna.

I början av projektet tyckte många lärare att det var svårt att värdera okända elevtexter. De sa att ”jag kan inte bedöma texten, för jag känner inte eleven”.

– Men det var precis det vi ville komma åt! Att man ska behandla texten som text, säger Randi Solheim.

Det är först i responsen som läraren ska koppla in sina kunskaper om eleven. Bara läraren kan avgöra vad just den här eleven behöver höra för att utvecklas. Läraren kan välja vilka områden hen vill fokusera på och om eleven ska arbeta vidare med styrkor eller svagheter.

Normprosjektet avslutas med en konferens 2016, men redan nu finns några resultat som ser väldigt upplyftande ut.

– Eleverna har förbättrat sin skrivförmåga med ett halvt till två år. Störst framgång hade elever som var med redan från tredje klass.

Särskilt spännande är det att eleverna blivit bättre på att skriva oberoende av kön, ålder, språklig och social bakgrund. Det tycks alltså som om den medvetna skrivundervisningen faktiskt utjämnar skillnader.

Randi Solheim hoppas att förväntnings­normerna och modellen för bedömning så småningom kommer att införas i alla Norges skolor. Men redan nu finns det mycket att hämta från Normprosjektet, även för svenska lärare. Randi Solheim ger några råd: Tänk över vad som är målet med skrivandet. Invig eleverna i vilka förväntningar du har på dem och ge dem återkoppling under skrivprocessen.

När du bedömer texten så pröva att se olika sidor av den. En text som har dåligt språk är inte nödvändigtvis en dålig text.

– Lita inte på ditt första intryck. Låt inte magkänslan bestämma. Återkoppla en nyanserad läsning av texten till den enskilda eleven.

Sju bedömningsområden

1. Kommunikation: I vilken utsträckning texten kommunicerar med läsare på ett relevant sätt.

2. Innehåll: Här bedöms i vilken grad det som texten handlar om är relevant och fördjupat.

3. Textstruktur: Textens överordnade komposition, sammanhang mellan och inom de enskilda delarna av texten.

4. Språkbruk: Ordval, meningsbyggnad och stil.

5. Stavning och grammatik: I vilken grad eleven behärskar reglerna för korrekt skriftlig nynorska och bokmål.

6. Skiljetecken: Om skrivaren behärskar de formella reglerna för användning av skiljetecken.

7. Användning av skriftmediet: Den grafiska utformningen och handstilen.

Normprosjektet

Det officiella namnet på Normprosjektet är Developing national standards for the assessment of writing: A tool for teaching and learning. Forskningsprojektet drivs av Högskolan i Sør-Trøndelag, och där ingår också forskare från andra lärosäten i Norge, samt några andra länder som Nya Zeeland. Projektet involverar 20 skolor runt om i Norge. Projektledare är Synnøve Matre. Projektet startade 2012 och pågår till 2016. Under projektets första fas
utvecklade man tillsammans med lärare förväntningsnormer och bedömningskriterier för årskurs 3 och 7. I den andra fasen prövar man med dessa som underlag ut konkreta metoder för skrivundervisning och bedömning. Läs mer: norm.skrivesenteret.no

Alla artiklar i temat Hitta skrivdrivet (6)

ur Lärarförbundets Magasin