Ingår i temat
Lust för språk
Läs senare

Engelska utomhus fastnar

I princip kan uterummet användas till allt som styrdokumenten föreskriver att man ska göra, sträva mot och uppnå. Det hävdar läraren Lotta Carlegård som har skrivit en bok om engelskundervisning utomhus.

– Det du gör med kroppen fastnar i knoppen, svarar Meta Tosteby, mellanstadielärare på Hosjöskolan i Falun, lite vitsigt när hon får frågan varför hon vill börja hålla en del av sina engelsklektioner utomhus.

För att komma i gång har hon tagit hjälp av Lotta Carlegård. På en kulle bredvid oss står därför Meta Tostebys klass 4b samlad och lyssnar uppmärksamt på Lotta Carlegårds instruktioner. De framförs mestadels på engelska men några svårigheter att förstå dem verkar eleverna inte ha fast de inte har läst engelska så länge.

– En av tjejerna, som var jättenervös i går för att hon inte skulle förstå när det kom en ny lärare, har redan vågat räcka upp handen och svara på en fråga, konstaterar Meta Tosteby stolt.

Väderomslaget från nästan sommarvarmt i går till riktigt vårkallt i dag tycks inte bekymra elever­na trots för tunna jackor och skor. Kanske är det för att det här är en klass som är van att ha lektioner utomhus – om än inte på engelska. Kanske är det för att uppgifterna de får är så roliga att de glömmer att så väl frysa som att fundera över om de verkligen är tillräckligt duktiga på engelska för att våga öppna munnen.

– Det blir mer prestigelöst när man är utomhus. Det finns ingen bakom ens rygg som värderar en på samma sätt som det kan göra inne i klassrummet. Väldigt många elever blir låsta där, de känner sig bevakade, bedömda och instängda. Utomhus känns miljön ofarligare och uppgiften blir viktigare än de själva, kommenterar Lotta Carlegård lite senare.

Lektionen på Hosjöskolan börjar med att fjärdeklassarna gruppvis får hämta tre grå saker. Efteråt ska de berätta vad de har hittat. A stick, a leaf, a stone och a … glove?

– Nja, a glove är mer en fingervante. Vet ni vad en sådan här tumvante heter? A mitten, berättar Lotta Carlegård och klassen upprepar och smakar av det nya ordet.

När alla grupper har fått redovisa sina fynd är det dags att börja spela dataspel. Fast inte riktigt så som eleverna brukar göra det. Den här gången får de själva delta.

En får vara gubben i spelet och en får vara spelaren som säger åt gubben vad han eller hon ska göra. Uppgiften för spelaren är att med rätt kommandoord få den ögonbindelsförsedda gubben att plocka upp så många kottar och tennisbollar från marken som möjligt. Innan spelet kan börja går klassen gemensamt igenom användbara ord. Forward, back, right, left, beside you, pick up, turn around … Hela leken blir därefter en rolig inlärning av prepositioner i ett naturligt sammanhang.

Avslutningsvis får klassen träna verb genom att leka en sorts charader ståendes i en ring. Lotta Carlegård påbörjar övningen genom att börja spela luftgitarr. Eleven intill henne frågar: ”What are you doing?”. Hon svarar: ”I’m jumping”, varpå eleven som frågade börjar hoppa. Nästa elev frågar: ”What are you doing?” och eleven som hoppar svarar: ”I’m playing piano”. Och så fortsätter det varvet runt. Att göra en sak och säga en annan kan vara svårt nog på modersmålet men eleverna klarar uppgift­en galant trots att de utför den på engelska.

– Bättre än många lärare, berömmer Lotta Carlegård och eleverna sträcker stolta på ryggen.

Uppsluppna och rosiga om kinderna går de sedan in i klassrummet där Lotta Carlegård följer upp utelektionen med en genomgång av alla nya ord som har använts under lekarnas gång. Ett ord som har fastnat hos de flesta är cone. Det var inte så många som före lektionen visste att det var det engelska ordet för kotte.

– Det är viktigt att följa upp utelektionerna i klassrummet. Vissa saker, som genomgångar och långa skrivuppgifter, passar bättre inne. Men det ena behöver inte utesluta det andra. Man kan vara både ute och inne. Inne förbereder man och efterarbetar, ute löser man problemet, säger Lotta Carlegård.

Hon började intressera sig för engelskundervisning utomhus i slutet av sin utbildning till 4–9-lärare i svenska och engelska. Inspirerad av Naturskolans arbete med boken Att lära in matematik ute kom Lotta Carlegård på att hon som examensarbete skulle ta reda på vad det fanns för pedagogiskt material för språkinlärning utomhus med inriktning på grundskolans senare år.

– Jag surfade runt, letade överallt. Men de språk­inlärningsövningar som fanns på engelska sajter var för barnsliga även om deras svårighetsgrad passade för svenska elever. Och på svenska sajter var det tomt. Efter ett tag insåg jag att jag fick ta fram materialet själv, berättar Lotta Carlegård.

Resultatet blev först en uppsats och därefter boken Att lära in engelska ute. Nu, drygt fem år senare, delar Lotta Carlegård sin tid mellan att vara rektor vid Faluns Praktiska Gymnasium och hålla föreläsningar om språkinlärning utomhus.

– Språkinlärning utomhus passar lika bra för gymnasieelever som för yngre barn. Man måste bara vara tydlig med vilka mål man uppnår med lektionen, säger Lotta Carlegård.

Är man inte det riskerar man att eleverna – och deras föräldrar! – tror att utelektionerna är bortkastad tid. Eller som en kille sa till Lotta Carlegård när hon arbetade med att ta fram övningar till bok­en: ”Jag är här för att få godkänt i engelska, ute lär man sig väl inget!?”

– Det är viktigt att man får alla elever att förstå att utelektionen är ett tillfälle att öva och att deras nya färdigheter blir bedömda senare, antingen vid slutet av lektionen eller vid ett provtillfälle, säger Lotta Carlegård.

De övningar som hon har tagit fram är gjorda för undervisning på engelska men de går lika bra att använda vidinlärning av moderna språk.

– Det gäller bara att anpassa svårighetsgraden efter kunskapsnivå. För att underlätta har jag lagt kopieringsmaterialet till bokens övningar på hemsidan. Lärare som undervisar i ett annat språk än engelska kan översätta innehållet innan de skriver ut sidorna, berättar Lotta Carlegård.

Hon rekommenderar skolor att anlägga en pro­me­nadslinga. Då kan läraren skicka ut eleverna på rundan ensamma, utförandes någon upp­gift såsom tipspromenad, muntliga diskussioner et cetera.

– Vet man att rundan tar tio minuter att gå är det lätt att planera lektionen. Äldre elever kan till exem­pel skickas ut två och två med ett diskussionskort. När de kommer tillbaka har de fått såväl fysisk aktivitet som en chans att öva sig innan det är dags att redovisa diskussionen för läraren eller klassen, tipsar Lotta Carlegård.

Hon tycker att promenadrundan med fördel kan användas för att låta eleverna öva inför den munt­liga delen av det nationella provet. En annan ute­övning som passar äldre elever är att låta dem guida varandra.

– Det är viktigt att poängtera att utomhuspedagogik inte enbart handlar om skog och mark utan om alla platser utomhus, inklusive stadsmiljön. Skolan måste inte ligga mitt i ett naturområde för att man ska kunna ha engelska utomhus, påpekar Lotta Carlegård och fortsätter:

– Tänk på att det ska vara kul att vara ute. Ha alltid en plan B så att ni inte behöver gå ut om det är 30 minusgrader och snöstorm!

Boktips:
”Att lära in engel­ska ute (F–9)”, text Lotta Carlegård, utgiven av Ljungbergsfonden i samarbete med Naturskoleföreningen. För mer informa­tion gå in på: www.engelskaute.nu

Andra länkar:
www.naturskola.se

www.liu.se/esi/cmu

www.utomhuspedagogik.se

Tips:
De fyra S:en som underlättar lektioner utomhus:
Ett skrivhäfte som inte är större än att det får plats i fickan.
En stump i form av en blyertspenna som också får plats i fickan.
Ett skrivunderlag som eleverna själva kan tillverka i slöjden. Glöm inte den tillhörande klädnypan att fästa papperet på om man ska rita.
Sittunderlag tillverkas enkelt genom att klippa remsor av ett liggunderlag.

Ytterligare tips:
Ett uterum i form av en samlingsplats på skolgård­en eller i närheten av skolan är bra att ha. Uterummet ska inte vara alltför centralt beläget utan ge möjlighet till arbetsro. Det blir en utgångspunkt för aktiviteter och en återsamlingsplats. Lektionen börjar och slutar på samma plats vilket ger möjlighet till redovisning och reflektion.
 

ur Lärarförbundets Magasin