Ingår i temat
Vad ska vi läsa?
Läs senare

”En kanon kan hjälpa nya lärare”

En tandlös tiger? Danmarks litteraturkanon fyller tio år i år. Men den har inte påverkat undervisningen särskilt mycket, säger Lis Madsen, ansvarig för lärarutbildningen i Köpenhamn.
– De utvalda författarna fanns redan med på lärarnas litteraturlistor.

29 Mar 2016

Foto: Maja Flink

För tio år sedan fick den danska skolan en litteraturkanon, en lista på drygt tio författare som ska läsas i grundskolan. Initiativet kom från politiskt håll och huvudtanken med kanon var att få en gemensam bildningsgrund. Alfa ringde upp Lis Madsen, utbildningschef på lärarutbildningen UCC i Köpenhamn, Danmark.

Hur mår litteraturkanon i dag?

– Den fyller nog en väldigt liten funktion i skolan i Danmark. Det som kan komma upp är diskussioner om den sneda fördelningen mellan män och kvinnor. Men om vi ska ha en kanon diskuteras inte längre.

– Jag tror inte heller att någon kontrollerar i vilken utsträckning läraren faktiskt använder kanon i undervisningen. Det har jag aldrig hört talas om.

Vad tycker lärarna om kanon?

– När den kom var det en stor diskussion. Många lärare blev provocerade av att politiker skulle säga åt dem vad eleverna skulle läsa. Men nu hör man väldigt lite om den. De utvalda författarna fanns redan på litteraturlistorna i skolan.

– Kanonlistan omfattar centrala författarskap, men nämner inga konkreta verk. Det ger läraren stor frihet att välja texter. Annars skulle det vara mer problem, tror jag.

Vad tycker du själv om den?

– Så länge kanon inte spelar större roll än den gör, så tycker jag att den är bra. Listan är inte jättelång, och eleverna går i skolan i nio år. Det finns plats.

– En kanon kan vara en hjälp och ett stöd för nya och oerfarna lärare och visa på vilka författare man ska läsa. Men börjar man säga exakt vilka texter man ska läsa, då blir det ett problem. Då tycker jag att det blir insnöat. Då kan man inte välja texter utifrån elevgrupp eller arbetsområde.

Vad fattas?

– Bristen på kvinnor är ett problem. Bland äldre texter finns det kanske inte så många kvinnliga författare, men i den moderna litteraturen finns det många bra kvinnor. Frågan är dock när en författare blir ”kanoniserad”. Ska man ha med modern litteratur, eller hur långt tillbaka ska man gå? Kan man ha nu levande författare eller ska det bara vara döda? Jag tycker att det ska vara spridning efter kön och etnicitet, med tanke på de röster som finns i ett modernt samhälle. På listan finns bara en icke-dansk författare: Ibsen.

Något mer?

– I samband med kanondebatten kom också diskussionen upp vad det är som gör en text till en klassiker. Vad ska till för att en text ska leva i mer än tjugo år? Hur vet man om en modern text är tidsbunden eller har litterära kvaliteter som håller? De är en enormt intressant diskussion – mer intressant än att diskutera vad som står på en lista.

Den danska litteraturkanon för grundskolan

Folkeviser

Ludvig Holberg

Adam Oehlenschläger

NFS Grundtvig

Steen St. Blicher

HC Andersen

Herman Bang

Henrik Pontoppidan

Johannes V Jensen

Martin Andersen Nexø

Tom Kristensen

Karen Blixen

Peter Seeberg

Tove Ditlevsen

Henrik Ibsen

Alla artiklar i temat Vad ska vi läsa? (6)

ur Lärarförbundets Magasin