Ingår i temat
Vad ska vi läsa?
Läs senare

”En av mina elever läste Mein Kampf”

I svenskläraren Peter Anderssons klassrum är inga böcker förbjudna. Kontroversiell litteratur leder till viktiga och intressanta diskussioner.

”En av mina elever läste Mein Kampf”
Peter Andersson tycker att alla elever bör få ta del av de stora klassikerna. Foto: Nina Hellström-Boväng

Peter Andersson är högstadielärare i svenska på Bregårdsskolan i Karlskoga. Hans erfarenhet är att lärare inte alltid gör så genomtänkta val av litteratur.

– Det kan handla om slentriantänkande, tidsbrist eller ointresse hos vissa. Men jag tror ändå att majoriteten har ett tydligt syfte med böckerna de använder i undervisningen.

Hans elever har en självvald bänkbok som de läser i när det blir tid över. Men i övrigt är det alltid han som lärare som bestämmer.

– I nian blir det ofta lite tyngre klassiker. Då vill jag att de ger sig på de författare som sorterar under någon sorts kanon.

Det är viktigt att alla elever får ta del av de stora klassiska författarna, enligt Peter Andersson. Lässvaga kan erbjudas lättlästa versioner. Bert och Sune är inte att tänka på.

– Jag vill att eleverna ska utvecklas i sin läsning och en högstadieelev utvecklas sällan av en Bertbok.

Men förutom anpassningen efter mognad är inga böcker förbjudna i Peter Anderssons klassrum.

– Ingen litteratur bör undvikas i skolan. Under mitt första år som lärare hade jag en elev som läste Mein Kampf. Om man förbjuder något blir de ännu mer nyfikna. Jag pratar i stället med eleverna om varför de är intresserade av just den eller den boken. Det kan leda till viktiga och intressanta diskussioner, vare sig det gäller Mein Kampf, Maos lilla röda eller till exempel Kort kjol som orsakat debatt i vissa kommuner.

När det gäller frågan om vilka böcker alla elever bör läsa blir det svårare.

– Det beror väldigt mycket på lärarens intresse. Jag anser att allmänbildning är viktig och lyfter gärna fram klassikerna. Vi har tagit fram en egen kanon på skolan där vi utgår ifrån närmiljön: Gustaf Fröding, Selma Lagerlöf och så. Jag kan se poängen med att det finns viss litteratur som alla svenska elever läser, men vi har ju inte någon nationell kanon i Sverige.

Högläsning och böcker i klassuppsättningar använder han sig mycket av.

– Att läsa högt är oerhört viktigt. Man kan stanna upp i texten tillsammans och diskutera innehållet, såväl på som mellan och bortom raderna. Vi läser ofta första kapitlet gemensamt och tittar på omslaget, analyserar bilder och baksidestexten.

Peter Andersson har ambitionen att lyfta fram utomeuropeisk litteratur, men ett problem med det är att den sällan är åldersanpassad.

– Vi måste bredda vårt synfält när vi väljer böcker och i större utsträckning läsa afrikansk och österländsk litteratur. Men tyvärr handlar det ofta om tyngre texter. Nobelpristagarna utanför Europa är knappast att tänka på för högstadiet. En bra brygga kan vara Henning Mankells Afrikatrilogi om flickan Sofia.

Alla artiklar i temat Vad ska vi läsa? (6)

ur Lärarförbundets Magasin