Ingår i temat
Penna eller tangent?
Läs senare

Emoji – farlig farsot eller rolig fluga?

Emojis – älskade av vissa, ratade av andra. Oavsett vilket läger du tillhör är det bara att vänja sig. Emojis är här för att stanna, åtminstone tills tekniken i våra mobiltelefoner tagit nästa kliv.

16 Okt 2017

Bild: Helena Davidsson NeppelbergEmoji sägs vara världens snabbast växande språk. När alltmer av vår kommunikation sker i skriftlig form behöver vi förkortningar och symboler för att det ska gå snabbare och för att förmedla nyanser och känslor. Men medan vissa använder emojis flitigt och med glädje är andra mer skeptiska. De urholkar språket och är ofta helt obegripliga för mottagaren, är vanliga argument. Redaktören och skribenten Ben Smithurst drog exempelvis en parallell till fornegyptiernas hieroglyfer: ”Efter 5 000 år av teknologiska framsteg har vi gått tillbaka till att tyda den ungefärliga betydelsen av piktogram.” Den slutsatsen får också visst stöd i forskningen.

– Avsändaren har ofta en tydlig bild av vilka känslor den vill förmedla men mottagaren fattar inte riktigt, konstaterar Ola Karlsson på Språkrådet.

Han fortsätter:

– Det finns absolut en risk att språket blir fattigare med emojis. Det kan vara ett bra komplement till skriftspråk där man inte kan använda ansiktsuttryck och tonfall för att förmedla känslor och nyanser, men att ersätta det skrivna ordet helt fungerar inte så bra.

Det är däremot precis vad många delvis gör. Inte minst i vissa asiatiska länder.

– I länder som Kina, Sydkorea och Japan har man länge brottats med att skriftspråket är svårhanterligt på mobilerna. De är uppbyggda efter ett västerländskt paradigm vilket gjort att många unga väljer att i hög grad kommunicera med emojis, giffar och dekaler, säger Ola Karlsson.

Bild: Helena Davidsson NeppelbergFör att fungera bra menar Ola Karlsson att emojis behöver samspela med övrig kommunikation och med situationen. Den som skriver till någon i ett professionellt sammanhang och godtyckligt stoppar in några smileys riskerar att uppfattas fel, medan den som skriver något långt till en vän och bara får en tumme upp tillbaka kan tycka att det känns rätt futtigt.

Och trots att vi får allt fler emojis att välja bland så tycks det ofta svårt att hitta den som förmedlar precis rätt känsla för stunden. För till skillnad från talspråket, där vi lätt kan ta till oss och forma egna ord, så styrs utbudet av emojis av organisationen Unicode.

De har fått utstå en hel del kritik och har visserligen gett oss emojis med olika hudfärg, samkönade par och en kvinna med hijab, men antalet appar med andra giffar och dekaler att ladda ner blir bara fler och fler. Och med mindre standardiserade bilduppsättningar blir risken att budskapet tolkas fel kanske ännu större.

Så även om emojis lär finnas kvar länge till så tror Ola Karlsson att vi på sikt kommer att välja andra alternativ. I första hand rörliga bilder men i takt med att mobiltelefonerna utvecklas tror han att talbaserade gränssnitt kommer att ta över mer och mer, vilket man redan börjat se i länder som Kina. Snabbheten och nyanserna i det talade ordet är trots allt svår att överträffa för någon form av skriftspråk, hur det än ser ut.

ur Lärarförbundets Magasin