Ingår i temat
Musikens kraft
Läs senare

”Det estetiska perspektivet lyser igenom allt”

Estetiska lärprocesser är den nya tråden i Lgr 11. Det anser Ulla Wiklund, som är övertygad om att ämnesintegrerad undervisning förbättrar elevernas förmåga att ta till sig kunskap – i alla ämnen.

01 Jun 2013
”Det estetiska perspektivet lyser igenom allt”
Illustration: Ida Björs

Illustration: Ida BjörsAtt effektivisera undervisningen. Det är vad estetiska lärprocesser handlar om, enligt Ulla Wiklund. Hon arbetar som skolutvecklingskonsult med inriktning på estetik, kultur och språk och hennes ambition är att bryta ner den forskning som finns om lärande och estetiska lärprocesser till klassrumsnivå.
– Ett estetiskt förhållningssätt är motsatsen till undervisning med handuppräckning, vilket är tidsödande och förlamande för många elever som försvinner från lektionsflödet. Estetiska perspektiv i skolans alla ämnen bygger på att eleven får möjlighet att uttrycka sig på flera språk i undervisningen, säger Ulla Wiklund.

De estetiska språken – musik, bild, form, slöjd, teater, skrift, foto, film och dans – bör finnas med som en integrerad del i alla skolans ämnen, tycker hon. Något som även betonas i Lgr 11 där det framgår att de estetiska uttryckssätten har ett egenvärde.

– Genom ämnesintegrerat samarbete mellan estetlärare och andra ämneslärare kan eleverna bli mer delaktiga, reflekterande och våga prata mera. Det ger självförtroende och gör det enklare för eleverna att ta till sig all sorts kunskap.

Men det kräver ett förhållningssätt som innebär att läraren måste se till att alla barns erfarenheter tas i bruk i undervisningen, anser hon.

Det finns många försök att definiera begreppet estetiska lärprocesser, men ingen tydlig enhetlig bild av vad det innebär. Det ser inte Ulla Wiklund som ett problem. För henne innebär det snarare att det fortfarande är ett levande uttryck och att det finns ett engagemang för begreppet. Själv anser hon att estetiska lärprocesser handlar om att eleverna får lättare att se helheten när de använder alla sina språk då de ska analysera och formulera sina kunskaper, exempelvis via känslor, upplevelser och erfarenheter.

– Men för att lyckas med det måste läraren våga kliva tillbaka under vissa moment och inte alltid ”veta bäst”.

Samtidigt kräver ämnesintegrerat arbete tydlighet. Om en klass exempelvis ska göra en film, ska de ju inte ”bara göra en film”, förklarar Ulla. Det är viktigt att eleverna får tid att fundera över vad filmen ska innehålla och vad det är de vill berätta.

Konsten är att använda elevernas reflektioner som underlag för att avancera i undervisningen, steg för steg. Att arbeta ämnesintegrerat med estetik är ett sätt att skapa öppna frågor som alla elever kan reflektera kring, gärna två och två. Sedan gäller det att läraren tar reda på vad eleverna har pratat om för att sedan med enkla ord sammanfatta det i en tankekarta på tavlan, exempelvis.

– På så vis kommer man på väldigt kort tid upp till flera reflektionsnivåer i undervisningen.

Under arbetet med Lgr 11 var det många som befarande att de estetiska perspektiven skulle få låg
prioritet. Ulla Wiklund berättar att hon lusläste den nya läroplanen och började söka på ordet estetik för att se hur många gånger det förekom i kursplanerna. Hon blev perplex.

– Jag kunde konstatera att estetiska lärprocesser var den nya röda tråden i Lgr 11! Jag blev väldigt överraskad över hur många gånger begreppet användes och hur väl uttryckt estetiska lärprocesser var, säger hon och tillägger att vi för första gången har en läroplan som mycket tydligt skriver fram de estetiska perspektiven.

De estetiska uttryckssätten går hand i hand med samhällsutvecklingen, både när det handlar om språk, politik, näringsliv, historia, teknik och matematik, påpekar Ulla Wiklund.

För att ta ett exempel: Ett enkelt sätt att integrera musik med svenska och samhällskunskap kan vara att närstudera musik från olika infallsvinklar, som till exempel hiphop.

– Den typen av låttexter är ofta sprängfyllda med aktuella samhällsfrågor, säger hon.

Här kan man låta elever reflektera över hur texterna har förändrats över tid, undersöka hur språket är uppbyggt och fundera över hur musiken utvecklar språket.

– Olika musikgenrer lockar olika samhällsgrupper, vilket också kan vara intressant att fundera över.

Ulla Wiklund ser den ökade betoningen på estetiska perspektiv i läroplanen som ett sätt att förstärka demokratibegreppet – när en klass vänjer sig vid att det finns olika åsikter så vidgas normen i klassrummet. Dessutom gäller det att få eleverna att förstå kulturens betydelse i samhällsförändringar.

– Många samhällsrörelser använder sig av musik eller konst för att uttrycka sina erfarenheter, särskilt under förtryck. Där är den styrande makten väldigt snabb på att kväsa kulturen.

Det är inte så svårt för en estetlärare och en ämneslärare att hitta områden att samverka inom. Men det behövs tid för samplanering, betonar Ulla Wiklund, som menar att en sådan samverkan ger fler möjligheter att bedöma elevernas förmå-gor, vilket hon berör i sin bok Föra tanken vidare. Där har hon försökt att bena ut vad progressionen i kunskapskriterierna innebär, med syftet att definiera vad som krävs för att uppfylla kunskapskraven.

Hon har tittat på kunskapskraven i musik men menar att hennes matris även kan underlätta för lärare som ska bedöma elevernas kunskapsnivå när de har arbetat ämnesintegrerat med kulturella aktiviteter, eftersom kriterierna är så lika.

– Jag har plockat ut värdeorden i kunskapskraven, som ”prövar, prövar och omprövar, prövar och omprövar systematiskt”, och översatt dem till processord. På så vis blir det lättare att se var i processen eleverna befinner sig och var de ligger på betygskalan.

Det finns en diskussion som handlar om rädslan att estetlärarna får rollen som hjälpgumma till andra ämnen i ämnesintegrerad undervisning. Att man använder musik eller konst lite som ett roligt inslag.

– Tanken är att två kunskapsområden ska mötas, med syftet att utveckla undervisningen. Där måste alla lärare ha ett Lgr 11-perspektiv och inte enbart använda det estetiska som en illustration. Om båda lärarna utgår från sina respektive kursplaner så finns det ingen anledning att oroa sig för det, säger Ulla Wiklund.

ur Lärarförbundets Magasin