Läs senare

De levlar sina kunskaper

Bokprat, källkritik, smarta sökningar och programmering. På Spekerödskolan spelar biblioteket en aktiv roll i elevers lärande.
– Jag vill göra biblioteket till ett ställe dit man längtar, säger Christina Löfving.

av Karin Björkman
31 Maj 2017
31 Maj 2017

Har alla bestämt sig för vad de ska börja med? Hitta ett lugnt ställe! uppmanar Christina Löfving och skickar iväg eleverna från klassrummet till skolbiblioteket, en trappa upp. Väl där hämtar de var sin dator och sprider ut sig i de färgglada sofforna och sittpuffarna.

Det är klass 4 i Spekerödskolan i Stenungsunds kommun som ska ha veckans MIK-lektion, det vill säga medie- och kommunikationskunnighet. I dag kan de välja mellan att programmera, skriva på Wikimini, göra boktips och läsa nyheter på Minibladet eller 8 Sidor.

Biblioteket rymmer, förutom de vita bokhyllorna, många olika sittplatser. Här går det att ha samlingar och bokprat, läsa, kolla på Youtube, spela spel eller annat som är ålders- och värdegrundsmässigt okej, förklarar Christina Löfving som är lärare i svenska, svenska som andraspråk och skolbibliotekarie.

Tindra och Alma som ska intervjua Alfas utsända har förberett några frågor och kastar sig över sin uppgift. De genomför sitt uppdrag, fotograferar med paddan och sätter omedelbart i gång med att skriva ut intervjun till bloggen.

– Vi i fyran har en podd. Vi har gjort två avsnitt, men bara lagt ut ett som handlade om ett svenskarbete än. Det andra är ett föräldramötesspecial, berättar de stolt.

Gabriel började lektionen med att läsa om Syrien på Minibladet. Nu har han övergått till att programmera ett spel.

– MIK är bra. Det är roligt att programmera och att läsa om nyheter, säger han.

Tobias sitter vid en bänk under anslagstavlan. Han skriver om Vasco da Gama på Wikimini, ett uppslagsverk som görs av barn och unga. På väggen finns en världskarta som kompletterats med elevernas texter om stora upptäckter. Här kan man läsa om bland andra Ada Lovelace, Marco Polo och Marie Curie.

Det är lugnt och skönt i biblioteket som badar i ljus från de stora fönstren. Elever som byter arbetsuppgift tassar tyst. Någon letar efter en bok.

I den angränsande lektionssalen, med 15 sittplatser och stor tv-skärm, sitter Julia och Felicia och gör ett spel om KRAM, som är skolans värdeord. Det står för kommunikation, respekt, ansvar och medmänsklighet, förklarar de och experimenterar med typsnitt och färger.

Två pojkar visar var sin Youtube-film som de har gjort på fritiden.

– Det är sådant man kan få reda på under en bibliotekslektion, säger Christina Löfving.

Christina Löfving är författare till Digitala verktyg
och sociala medier i undervisningen. Hon har medverkat
i arbetet med den reviderade läroplanen. Hennes blogg
heter itmamman.se.

Biblioteket spelar en viktig roll för att få en inblick i elevernas vardag, anser hon. I sin roll som skolbibliotekarie har hon, förutom MIK-lektionerna med årskurs 4–6, bland annat bokprat med lågstadieeleverna. På ”biblioteksrasterna” kan mellanstadieeleverna hänga här och få en pratstund. Även under ”morgonlånetiden” går det att få ett boktips. En gång per termin är det ”Kom och tipsa biblioteket”, då har alla elever tillfälle att komma med synpunkter och förslag. De kan även önska nya böcker och ge tips genom att posta förslag i bibliotekslådan.

– Tanken är att de ska få ett naturligt förhållande till biblioteket. Jag lär känna eleverna och kan beställa böcker de verkligen gillar.

Spekerödskolan, som är en F–6-skola, invigdes 2015. När skolan skulle byggas hade rektorn en vision om ett skolbibliotek som skulle spela en aktiv roll i elevers lärande. Christina Löfving fick frågan om hon ville bygga upp biblioteket och MIK-undervisningen.

Det första året ägnade hon åt att organisera biblioteket. Skolan ärvde böcker från en nedlagd skola
och det var mycket att rensa ut och registrera.

I arbetet med att planera och konkretisera innehållet för MIK gick hon igenom läroplanens syfte, centrala innehåll och kunskapskrav.

– MIK är inte ett nytt ämne, utan en del av kursplanerna i svenska, samhällskunskap och teknik.

Det handlar inte bara om digitalt lärande utan även om tidningar och böcker. Ibland är undervisningen i biblioteket, andra gånger i klassrummet. I Spekerödskolan har årskurs 4–6 en MIK-lektion i veckan.

Christina Löfvings bibliotekstips

  • Var lyhörd inför vad eleverna har för idéer om utformningen av biblioteket och inköp av böcker. Bjud in, lyssna och visa att idéerna går att infria (om det är möjligt).
  • Välkomna olika sorts medier genom att både prata om böcker och annat. Kolla in elevernas Youtube-kanaler, om de vill visa dem, och tipsa om hur man kan komma vidare både med det och med bokläsning.
  • Hjälp eleverna att söka information och uttrycka sig på olika sätt. Wikimini.se är ett slags Wikipedia för barn. Det kan eleverna använda för att skriva faktatexter som blir användbara även för andra.
  • Hjälp eleverna att hitta nyheter som de kan läsa och förstå. Prata om innehållet, dess trovärdighet och användbarhet. Både på 8sidor.se och sydsvenskan.minibladet.se finns lättlästa texter som man kan få upplästa.

Resultatet blev en matris, Mediesmart, som har sex rubriker: Nätkram, Källkritik, Upphovsrätt, Mysteriet med internet, Smarta sökningar och Publicera på internet. Alla områden har tre nivåer och eleverna kan ”levla”, det vill säga fördjupa sina kunskaper, under hela mellanstadiet.

– De blivande sexorna fick ha synpunkter på innehållet i matrisen under arbetet.

Nätkram handlar om spelregler och vad man ska tänka på när man är på nätet. Vad är näthat? Vad kan man göra åt det?

Det är lätt att utgå från att alla barn kan mycket om nätet och är i sociala medier, men det ser väldigt olika ut, påpekar Christina Löfving.

– Många barn är inte så vana att hantera nätet och vet till exempel inte hur man tar en skärmdump. Det kan vara bra att veta om man till exempel råkar ut för något otrevligt på nätet. Dessutom kan man alltid bli bättre och ”levla” sina kunskaper.

Källkritik kan, i årskurs 4, handla om att ange källan och se om den är användbar. I sexan har den kunskapen fördjupats.

Det tredje området, upphovsrätt, är ofta en aktuell diskussion. Vilka bilder får man använda? Hur kan man bildsöka för att se om en bild hamnat på ett annat ställe?

I Mysteriet med internet gäller det att ta reda på hur en dator fungerar. Att förstå hur information färdas över världen är inte så lätt.

– Det är inget gemene man vet något om.

Under rubriken Smarta sökningar lär sig eleverna vad en sökmotor är och hur man gör en smart sökning.

– Vi har pratat mycket om de olika delarna i en webbadress. Det kan komma en tävling från till exempel Liseberg. Men är den verkligen det? Är adressen trovärdig?

Att publicera på nätet är något de behöver arbeta mer med, tycker Christina Löfving. Men några elever har skrivit på Wikimini och en pojke har hittat ett fel på Wikipedia och ändrat det.

– Den ändringen ligger fortfarande kvar!

Medie- och kommunikationskunnigheten ska genomsyra allt arbete och inte vara en enstaka dag eller en temavecka. Det kräver omfattande kunskaper, poängterar Christina Löfving.

– Det handlar inte bara om att lära sig att hantera digitala verktyg, utan om att underlätta skolarbetet. Skolbibliotekarien kan ta den rollen.

På flera ställen i klassrum och korridorer blir man påmind om olika aspekter av arbetet med MIK. Här finns till exempel affischer från Statens medieråd med tips för ett snällare internet. På en vägg sitter mellanstadieelevernas arbete med Nätkram. Det är riktat till kompisarna på lågstadiet som också fick en muntlig redogörelse för hur man är en bra kompis på nätet.

– Även om man inte alltid är schysst på nätet så vet de hur de kan göra.

Efter snart två läsår med det nya skolbiblioteket funderar Christina Löfving på hur det kan vidare-
utvecklas och hur eleverna kan bli mer delaktiga i det arbetet.

– Hur får man biblioteket att bli ett ställe dit man längtar?

Alla artiklar i temat Bibblan – en bubblare (6)

ur Lärarförbundets Magasin