Läs senare

De får fart på läsningen

Utlåningen av böcker har fyrdubblats sedan Skäggetorpsskolan fick en heltidsanställd skolbibliotekarie som ofta närvarar i klassrummet.

De får fart på läsningen
Jobbar ihop. Skolbibliotekarien Pernilla Skantz och processläraren Lisa Wirén Dahlgren stöttar tillsammans eleverna i läsningen. Foto: Magnus Andersson

98 procent av eleverna på Skäggetorpsskolan i Linköping har utländsk bakgrund. Några hade inte gått i skolan alls innan de kom till Sverige. Att lära sig svenska och att läsa är en stor utmaning för många, men det saknas inte studiemotivation eller läslust.

– Det som är jobbigt för våra elever är att de inte kan läsa eller att de inte förstår vad de läser, inte att de inte vill läsa, säger skolbibliotekarien Pernilla Skantz när vi sitter i lärarrummet och väntar på att lektionen i språkval svenska ska börja.

Hon har arbetat på Skäggetorpsskolan ett drygt år och anställdes i samband med att skolan fick ett så kallat fokusbibliotek. Sedan dess har boklånen mer än fyrdubblats.

Ett fokusbibliotek är ett skolbibliotek med en heltidsanställd bibliotekarie som jobbar nära lärarna. Uppgiften är att stärka informationskompetensen hos eleverna och på olika sätt se till att biblioteket stödjer lärandet och inte blir en isolerad verksamhet.

– Jag är med i arbetslaget i svenska/sva och deltar i deras möten varje vecka. Då diskuterar lärarna främst frågor som har med läroplanen och kunskapskrav att göra. Jag är där för att lära mig hur de jobbar eftersom det är en förutsättning för att jag ska kunna göra ett bra jobb.

Pernilla Skantz betonar att syftet med hennes anställning är att vara delaktig i skolarbetet, gärna i alla ämnen, både i biblioteket och under lektionerna. Hittills har hon främst samarbetat med lärare i svenska, sva och samhällskunskap.

Dagens lektion i språkval svenska är ett bra exempel på just det. Klockan börjar närma sig
lektionsstart och ett tjugotal smått morgontrötta niondeklassare släntrar in klassrummet.

Eleverna delas upp i fyra olika grupper och ska diskutera den bok som de brukar få lite tid åt att läsa på egen hand under två lektioner i veckan. Inledningsvis fick de välja mellan tre olika titlar – Tusen gånger starkare, Rum 213 och Eldens hemlighet – som introducerades med hjälp av filmklipp och en liten skådespelarinsats av en av lärarna.

Svenskläraren Anne Björling, skolbibliotekarien Pernilla Skantz och processtödjaren Lisa Wirén Dahlgren, som har ett omfattande ansvar för att ta hand om de nyanlända, börjar gå omkring i klassrummet för att lyssna på elevernas samtal.

– Vår roll är att vägleda eleverna i diskussionerna, utan att tillföra några egna värderingar. Jag tycker att vårt samarbete fungerar väldigt bra. Mitt fokus ligger på läslust och samtal medan Anne och Lisa har bättre koll på vad de vill uppnå med undervisningen och vilken språklig nivå eleverna befinner sig på, säger Pernilla Skantz.

Eleven Chrest Garbo berättar att hans grupp, som råkade bli en grupp med enbart killar, har valt att läsa Henning Mankells barnbok Eldens hemlighet:

– Boken handlar om en afrikansk fattig familj där pappan mördas och den äldsta av två systrar dödas i en explosion, säger han.

Historien är skriven i jag-form med den överlevande systerns synvinkel och i dag har Chrest Garbos grupp fått i uppgift att sätta sig in i mammans situation: hur hon tänker och upplever allt hon har varit med om.

Vissa av eleverna i klassrummet har bott i Sverige i två till fyra år, några är ensamkommande flyktingar och ett fåtal har bott här sedan födseln.

– Det här är en ganska svår uppgift för vissa elever, säger Pernilla Skantz och fortsätter:

– Många har aldrig blivit uppmuntrade att använda sin fantasi och uttrycka sina åsikter.

Pernilla Skantz arbetsuppgifter

  • Delta vid möten i arbetslaget svenska/sva varje vecka, för att få insikt i skolundervisningen.
  • Boktips och gruppsamtal i mindre och större grupper, både under lektionerna och i biblioteket.
  • Hjälpa elever att hitta ”rätt bok” utifrån svårighetsgrad och elevens personliga intresse.
  • Frivillig gruppläsning innan lektionstid för de elever som behöver extra stöd i sin läsning.
  • Utveckla elevernas informationskompetens och kunskap om källkritik.
  • Vara öppen, lyhörd och flexibel när lärare ber om inspiration och hjälp.

En av eleverna i gruppen som har läst Eldens hemlighet sitter tyst men alla verkar överens om att det är en spännande bok.

– Det här har ju hänt på riktigt! Författaren har träffat huvudpersonen, säger Chrest Garbo med engagemang i rösten.

Han tror att mamman i historien är otroligt ledsen och besviken och Ali Resaei håller med.

– Särskilt eftersom den äldsta systern, som hjälpte mamman med allt i hemmet, också dog. Så hon är liksom helt ensam …

En annan elev tillägger att mamman känner sig arg och får snabb respons av kamraten bredvid.

– Va, jag visste inte att hon var arg?

Qayre Abdi Noor konstaterar att man kan uppleva saker olika, att det är den personliga känslan som avgör hur man tolkar en berättelse.

Inledningsvis var det processtödjaren Lisa Wirén Dahlgren, med 19 års erfarenhet som sva-lärare, och Anne Björling som drog i gång arbetet med boksamtal. Syftet var att låta eleverna stötta varandra i läsningen.

– Först fick eleverna prata om karaktärer och miljöer, men så småningom tyckte jag att samtalen blev lite för platta. Jag förhåller mig ju hela tiden till målen och ville få dem att gå in djupare i berättelserna och det var då vi kopplade in Pernilla, säger Anne Björling och poängterar att det egentligen inte behöver vara så komplicerat.

Som i det här fallet, då Pernilla Skantz var den som föreslog att eleverna skulle kunna prata om böckerna utifrån olika karaktärers perspektiv, inte bara huvudpersonernas.

Alla tre poängterar att de kompletterar varandra på ett bra sätt. En av svenskläraren Anne Björlings styrkor i det här sammanhanget, enligt processtödjaren Lisa Wirén Dahlgren, är hennes förmåga att repetera vad eleverna säger.

– Anne är skicklig på att hitta metoder för att få kunskapen att sjunka in, bland annat genom att säga samma saker fast på olika sätt.

Under en annan lektion blandade de grupperna och lät dem berätta för varandra vad de olika historierna handlade om. Det var väldigt lärorikt, konstaterar Anne Björling.

– Eleverna får tänka till ett varv extra när de ska presentera en bok som de andra inte har läst. Samtidigt som det ger en förståelse för att olika böcker har olika budskap och funktioner.

En annan del i Pernilla Skantz uppdrag är att arbeta med informationskompetens och källkritik, men än så länge har skolan satsat främst på att utveckla elevernas läsförståelse och läslust.

– Det finns ett stort behov av det på skolan, vilket är en förutsättning för att eleverna ska kunna ta till sig innehållet i texter, vare sig det gäller skönlitteratur eller faktatexter, säger Pernilla Skantz.

En av svårigheterna för en bibliotekarie, som även Pernilla Skantz har fått erfara, är att en del lärare inte förstår vikten av hennes arbete. Därför visar de heller inget intresse för att involvera henne i undervisningen.

– Här är ledningens engagemang otroligt viktigt, annars kan vi inte göra vårt jobb och det är ett utbrett problem i landet och avgörande för att kunna förbättra vår verksamhet. Jag har stort stöd från vår rektor som pushar hårt för att biblioteksverksamheten ska bli en naturlig del i undervisningen, säger hon och berättar att hon har möten med rektorn en gång i månaden för att utvärdera arbetet.

Att Skäggetorpsskolan fick ett fokusbibliotek har betytt mycket för skolans läsutvecklande arbete. Biblioteket är skinande nytt och böckerna har vuxit i antal. Dessutom har Pernilla Skantz rangordnat alla lättlästa böcker i fem svårighetsgrader: från blått för lättlästa böcker till svart för svåra.

– Tanken är att det ska bli lättare för eleverna att orientera sig i litteraturen och själva kunna välja vilken bok de vill läsa. Det är viktigare än man tror. Annars är risken stor att man tar död på läslusten, säger Pernilla Skantz.

Faktaruta Fokusbibliotek

    • Fokusbibliotek är en utvecklingsmodell för skolbibliotek i grundskolan i Linköpings kommun. Satsningen inleddes 2010.
    • Biblioteken ska ha en heltidsanställd skolbibliotekarie som är engagerad i undervisningen med uppdraget att utveckla elevernas informationskompetens och skolans läsundervisning.
    • I dag finns det 24 fokusbibliotek i kommunen.
    • Under de första två åren sker finansieringen med centrala medel.
    • Hjulsbroskolan i Linköping, en av de första skolorna med fokusbibliotek, mottog priset Årets skolbibliotek 2015. Året därpå fick skolan utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass.

Källa: Lisa Ekman, skolbibliotekschef i Linköping.
Läs mer: Fokusbibliotek – En utvecklingsmodell för bibliotek i grundskolan, av Catrin Eriksson.

Alla artiklar i temat Bibblan – en bubblare (6)

ur Lärarförbundets Magasin