Läs senare

Christer Mattsson: ”Temadagar räcker inte”

av johanna
10 Dec 2009
10 Dec 2009

Hur fungerar din modell, Christer Mattsson?
– Det finns ingen färdig manual. Varje lärare måste finna sin egen personliga stil för att få eleverna att känna den trygghet som gör att de vågar uttrycka sina tankar.

– I Kungälv startar vi alltid med att göra en grund­lig analys av de grupper som finns på skolan. Vi för­söker motivera de elever som kränker andra eller sprider oro omkring sig att söka sig till ”Toleransen”. Fritidsledare, kuratorer och lärare gör ett jättejobb för att nå de här eleverna, som har förtur till ”Tole­ransen” om de söker. Vi vill också locka studiemoti­verade elever. När kursen startar gör vi täta upp­följ­ningar. Det är viktigt att eleverna snabbt får stöd om de behöver till exempel läxhjälp, stödsamtal eller andra sociala insatser.

Hur tänker du kring att skapa en särskild grupp med elever?
– Att särskilja elever och ha ”en grupp för förlorare” tror jag inte alls på. Vår grupp är öppen för alla och består av elever med olika behov. Några lockas av resan till Polen, andra vill lära sig mer om historien eller har behov av att diskutera livsfrågor. ”Toleransen” har blivit poppis, mångdubbelt fler söker än det finns platser.

Har du någon pedagogisk förebild?
– Jag inspireras av den polsk-judiske barnläka­ren och pedagogen Janusz Korczak och hans tankar om varje barns rätt till respekt. Det här året har vi lärandeseminarier kring Korczaks pedagogik för personalen i projektet.

Kan du se resultat av arbetet med Toleransprojektet?
– Det tydligaste resultatet är att det sedan år 2001 inte längre finns några nazistiska grupperingar här i Kungälv. Det gör att politikerna fortsätter att satsa på vårt arbete.

Profil

Namn: Christer Mattsson Yrke: Anställd som internationell projektledare vid Forum för levande historia. Konsult och handledare för Toleransprojektet i Kungälv. Läromedelsförfattare.

Bakgrund: Är utbildad 4–9-lärare i SO. När John Hron hade mördats av svenska nazister norr om Kungälv för snart 15 år sedan, fick Christer i uppdrag av Kung­älvs kommun att bygga upp en långsiktig pedagogisk verksamhet mot främlings­fientlighet, rasism och nazism på kommunens skolor.

 

5 klassrumstips:

  • Att skapa trygghet hos barnen är det allra viktigaste.
  • Undvik att bli provocerad. Alla elever har rätt att uttrycka sin åsikt, så länge de inte kränker någon annan person.
  • Försök inte bevisa att du tänker mer rätt än dina elever. För en dialog och ta reda på hur och varför dina elever tänker som de gör.
  • Använd din ämneskun­skap och undersök sak­för­hållanden. Utgå från autentiska historier i stället för konstruerade exempel, då kan eleverna känna igen sig och förhålla sig till de människor och händelser som ni pratar om.
  • Acceptera att förändringar tar tid. När bytte du själv åsikt på 40 minuter?

Läs mer:
C Mattsson och M Herman­s­son Adler (2008): Ingen blir nazist över en natt. Om hur skolan kan möta intoleranta elever. Natur & Kultur.

Janusz Korczak (1878–1942). Hans tankar finns framför allt samlade i böck­erna Hur man älskar ett barn och Barnets rätt till respekt.
 

Ur Lpo 94: ”Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. (—)”

Alla artiklar i temat Demokrati: ett aktivt val (6)

ur Lärarförbundets Magasin