Läs senare

Bokcirkel stärker språket

Litteratur är en bra väg till ett nytt språk. Men det räcker inte att läsa, man måste prata också. Bokcirkeln är en perfekt kombination.

Mängdträning. Hos Evelyn Denesfay på
språkintroduktionsprogrammet får eleverna
mängder av svenska men även mycket arbetsmarknads-
och samhällsorientering.

– Hon är en bedragare som gillar att lura människor. Hon ljuger om allt, även om sitt namn. Jag tror egentligen att hon är smart men att hon inte vill arbeta. Vad tror ni?

Simon Hallak som ställer frågan är 19 år. För ett och ett halvt år sedan kom han till Sverige från Syrien och Aleppo där han gick i gymnasiet. Han har alltid tyckt om att läsa böcker men diskuterat det han läst i en bokcirkel har han inte gjort tidigare. Nu går han i en särskild klass inom språkintroduktionsprogrammet på S:t Eskils gymnasium och till dagens lektion har han haft i uppgift att beskriva personerna i boken.

– Det är ganska svårt men jag försöker sätta mig in i deras situation, säger han.

Under de senaste tre åren har det kommit 275 nyanlända ungdomar mellan 16 och 18 år till Eskilstuna. Oavsett vilken skolbakgrund de har är det få som hinner bli behöriga för att söka in på ett nationellt program på ungdomsgymnasiet innan de fyller 19 år. Siffror för hela landet visar att det är cirka nio procent som når dit.

– Som nyanländ utan chans att hinna gå ungdomsgymnasiet är det lätt att tappa motivationen. De tror att det är kört och att de aldrig kommer att kunna skaffa en utbildning, säger Evelyn Denesfay, lärare i bland annat svenska som andraspråk och historia på S:t Eskils gymnasium.

En orsak till att eleverna tappar sugen är att de inte känner till att det finns andra vägar till jobb och utbildning i Sverige. I många andra utbildningssystem är ungdomsgymnasiet den enda vägen till vidare utbildning. Det var när Evelyn Denesfay förstod att mycket handlade om brist på information som hon kom på idén att samla alla 19-åringar som går språkintroduktionsprogrammet, oavsett språklig nivå, och ge dem undervisning i ett nytt ämne, amo, arbetsmarknads- och samhällsorientering.

Efter ett pilotprojekt förra läsåret har kommunen nu permanentat Evelyn Denesfays initiativ. Tanken är att ge eleverna en grundlig introduktion till det svenska samhället och vilka vägar till utbildning och arbete det finns, även för dem som inte gått ungdomsgymnasiet.

Dessutom får de mängder med svenska under året. En vecka innehåller nio timmar svenska. Även i det nya ämnet amo möter de svenska på olika sätt när de gör studiebesök på företag och olika samhällsfunktioner som polisen, komvux, folkhögskolan och arbetsförmedlingen. Därutöver försöker eleverna ta så många vanliga gymnasiebetyg de hinner och mäktar med.

– Många av våra elever har högt satta mål, de vill bli läkare och ingenjörer. Det är bra men också tufft, det finns en risk att de sätter käppar i hjulet för sig själva. Målet för oss är att de ska klara svenskan så att de kan söka in på komvux. Det här är ett år då vi fokuserar på deras framtid, säger Evelyn Denesfay.

Den här höstdagen en bit in på terminen har eleverna satt sig i sina bokcirkelsgrupper för att diskutera den lättlästa versionen av Sara Lövestams Bedragaren. Grupperna består av fyra elever och alla har var sin roll som de har förberett till boksamtalet. Boken är också uppdelad i fyra delar och elevernas uppdrag cirkulerar mellan gångerna.

Sammanfattaren beskriver handlingen i högst tio meningar för att exempelvis träna på meningsbyggnad och att undvika satsradning.

Diskussionsledaren leder diskussionen och fördelar ordet. Han eller hon väljer dessutom ut två scener, beskriver dem och gör ett antal diskussionsfrågor till den övriga gruppen.

Ordletaren plockar ut minst tio ord, ovanliga, svåra eller viktiga för texten, som de andra får till läxa nästa gång.

Persongranskaren beskriver en eller flera personer i boken och ger exempel i texten som beskriver deras karaktärer.

Nu gör Simon Hallak ett nytt försök att ringa in en av karaktärerna, som minst sagt har en dubbelbottnad karaktär.

– Jag tror hon beter sig som hon gör för att hon fortfarande älskar honom, säger han.

– Nej, jag tror inte hon älskar honom. Hon är ju lesbisk, säger klasskamraten Mohamad Chwihne som också tycker det är knepigt med personbeskrivningarna.

– Ja, det är jättesvårt, särskilt när det gäller deras beteenden. I början förstod jag inte uppgiften alls, mycket som handlar om personerna står inte utskrivet, säger han.

Yacob Baghdy tror att det kan bero på att boken hör till kategorin lättläst.

– I en lättläst bok beskrivs inte personerna så mycket så därför kan det vara svårt att läsa sig till. Jag är ganska van att läsa och kan skapa mina egna bilder men jag hoppas att det blir lite svårare nästa gång. En oväntad vänskap tycker jag om, jag har sett filmen också, säger han.

Boktips

Böcker som passar att läsa och diskutera i en bokcirkel:

  • Bedragaren – Sara Lövestam
  • Jag, en – David Levithan
  • Predikanten – Camilla Läckberg
  • I taket lyser stjärnorna – Johanna Thydell
  • Cirkeln – Mats Strandberg, Sara Bergmark Elfgren

Evelyn Denesfay rör sig runt mellan grupperna i klassrummet, ställer en fråga eller dröjer kvar en stund för att reda ut ett språkligt missförstånd. Hon tycker att arbetet med en bokcirkel enligt den här modellen passar utmärkt i svenskundervisningen för de nyanlända eleverna. En viktig del handlar om att lära eleverna att frigöra sig från texterna och beskriva med egna ord.

– Många är vana vid att memorera och kopiera, det är ofta så undervisningen ser ut i deras hemländer. Men det funkar ju inte här. För att nå de betyg de strävar efter måste de reflektera, referera, läsa mellan raderna, diskutera, föra resonemang och träna sig i att vara kritiskt granskande, säger hon.

För att bokcirkeln ska vara givande för alla i gruppen krävs ett samarbete, som att involvera de andra i samtalet, följa en turordning, lyssna och ställa följdfrågor, något de flesta nyanlända elever också är ovana vid.

– Alla har redovisat uppgifter under sin tidigare skolgång men det övriga i bokcirkelarbetet är något helt nytt för dem, de har mest arbetat med individuella uppgifter. Men just samarbetet är en viktig del av grupparbetet, inte minst för att man ofta jobbar i team och projekt senare i arbetslivet, säger Evelyn Denesfay.

I klassrummet fortsätter boksamtalen. Yacob Baghdy är veckans ordletare och nu har han ett litet förhör på några svåra ord. Fruktansvärt, bevis, hemligt, balans och moral går bra. Men Nour Daoud går bet på ordet klok. Tills det går upp för henne:

– Ah, du menar klunk – inte klok!

ur Lärarförbundets Magasin