Ingår i temat
Mer än böcker
Läs senare

Begagnade böcker blir inget bibliotek

Alla elever ska ha ”tillgång till ett skolbibliotek”. Det slår skollagen fast. Men räcker det med ett obemannat bokrum? Och hur ser det ut på skolorna, två år efter att lagen trätt i kraft?

05 Nov 2013
Begagnade böcker blir inget bibliotek
Illustration: Li Söderberg

För två år sedan skärptes lagen. I den skollag som trädde i kraft 1 juli 2011 fastslogs att alla Sveriges elever, oavsett skolform, i offentliga som fristående skolor, ska ha tillgång till skolbibliotek. De hårdare kraven kommer ytterligare att bekräftas i den nya bibliotekslag som börjar gälla den 1 januari 2014.

Skollagen definierar inte vad ett skolbibliotek är. I förarbetet kan man läsa att man brukar avse ”en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksam­het med uppgift att stödja elevernas lärande”.

Men trots att skollagen började tillämpas för mer än två år sedan visade Skolinspektionens regelbundna tillsyn första halvåret 2012 på allvarliga brister. Sju procent av grundskolorna gav inte eleverna tillgång till skolbibliotek. I gymnasieskolorna såg det ännu dystrare ut – mer än var fjärde skola uppfyllde inte kraven och allra sämst ställt var det på friskolorna. Det var alarmerande siffror som fick Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler att hota med viten om inte skolorna bättrade sig och tog lagen om skolbibliotek på allvar.

Lagens formulering ha ”tillgång till” verkade öppna för olika kreativa lösningar och kunde på skolorna betyda allt från lånekort på stadsbiblioteket till en länga bokhyllor eller bärbara datorer till alla elever.

Från biblioketsvärlden har det höjts besvikna röster över att man i lagtexterna inte valt att fokusera på kompetens. Varken i skollagen eller i den nya bibliotekslagen finns krav på utbildade bibliotekarier. Detta
samtidigt som läsförståelsen bland barn och unga sjunker och behovet av specifik kompetens inom källkritik och digitala verktyg växer när allt fler skolor satsar på en dator till varje elev.

Karin Linder är ordförande för DIK, akademikerfacket för kultur och kommu­nikation. DIK har varit med och drivit skolbiblioteksfrågan, bland annat genom ut­märkelsen ”Skolbibliotek i världsklass”. Hon är kritisk till att skollagen inte är tydligare:

– Den kan tolkas mycket fritt beroende på hur villiga rektorerna är att satsa på skolbiblioteket som pedagogisk resurs. Jag tycker att man borde fokuserat på kompetens snarare än på det fysiska rummet. Vi jobbade för det men fick tyvärr inte gehör.

Enligt Kjell Ahlgren, inspektör och undervisningsråd vid Skolinspektionen, kan dock inte lagen vara mer specifik än den faktiskt är, även om han poängterar att kompetens och bemanning givetvis är viktig.

– Verksamheten måste kunna se olika ut beroende på lokala förhållanden, säger han. Man kan inte kräva att en liten skola på landet ska anställa en skolbibliotekarie – de skulle gå i konkurs. De måste lösa kravet på annat sätt än en större skola i en storstad.

Som den lilla värmländska skolan med endast 26 elever som skapat ett välorgani-serat samarbete med bibliotekarien på en bokbuss. Ett fullt dugligt skolbibliotek, enligt Skolinspektionen.

– Den skolan hade löst det bra utifrån sina förutsättningar, säger Kjell Ahlgren. Men det är inte ovanligt att friskolor i större städer försöker smita undan ansvaret. Jag har besökt skolor där elevernas föräldrar skänkt böcker som placerats på hyllor i ett rum. Men en boksamling är inget skolbibliotek.

Så hur känner man igen ett skolbibliotek när man ser ett?

För att underlätta har Skolinspektionen sammanfattat myndighetens syn på vad som krävs i tre punkter: Eleverna ska ha tillgång till ett skolbibliotek på skolan eller på rimligt avstånd från den. Det ska finnas fack- och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier. Det ska vara anpassat till elevernas behov, främja språkutveckling och stimulera till läsning.

– Vi utgår alltid från elevernas uppfattning, inte vad rektorerna säger är ett skolbibliotek, säger Kjell Ahlgren.

Följaktligen kan man använda sig av ett folk- eller stadsbibliotek om man har ett sådant i närheten. Fast några spridda besök räcker knappast, påpekar både Skolinspektionens Kjell Ahlgren och Anette Holmqvist, projektledare för skolbibliotek vid Skolverket.

– Det måste vara ett organiserat sam­arbete mellan skola och bibliotek. Biblioteket ska vara en integrerad del av elevernas utbildning och främja lärandet.

Men krockar inte denna mångfald av skolbiblioteksvarianter – allt från ambulerande bokbussar till samarbetskontrakt med stadsbibliotek – med skollagens grundläggande princip om att utbildningen ska vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas?

– Jo, skillnaderna är jättestora, säger Kjell Ahlgren. Dessutom har skolan ett utjämnande uppdrag och där visar forskning från USA och Kanada att ett välfungerande samarbete mellan lärare och skolbibliotek ökar elevernas måluppfyllelse, särskilt vad gäller elever från lässvaga hem. Så skolbiblioteket fyller en mycket viktig funktion.

Men statistik från Kungliga biblioteket, som vid sidan av Skolinspektionen och Skolverket arbetar med skolbiblioteksfrågan, ger knappast en bild av några blomstrande skolbibliotekssatsningar. 16 procent av Sveriges elever saknar helt skolbibliotek enligt den senaste rapporten 2012. Hälften av eleverna saknar tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Och även om skolbibliotek finns, har långt ifrån alla de funktioner, det bestånd eller den tillgänglighet som krävs för att fungera som pedagogisk resurs.

Frågan kvarstår alltså: Får alla elever vad de enligt lag har rätt till?

– Nej självklart inte! säger Karin Linder vid DIK. Det ser helt olika ut från skola till skola och är inte likvärdigt på något sätt. Det tycker jag är oerhört ledsamt.

Så säger lagen

  • 2011 flyttades en bestämmelse om skolbibliotek från bibliotekslagen till skollagen. I skollagen står att eleverna ska ha tillgång till skolbibliotek. Det gäller även de fristående skolorna.
     
  • Huvudmannen ansvarar för att eleverna får tillgång till skolbibliotek. Även rektorn har ansvar, enligt läroplanerna.
     
  • 2014 börjar den nya bibliotekslagen gälla. I den kommer en hänvisning till bestämmelsen i skollagen att finnas.
     
  • Varken i bibliotekslagen eller i skollagen finns något krav på att det ska finnas en skol-bibliotekarie.

Bibblan ska vara nära

Enligt Skolinspektionen kan skolbibliotek se olika ut beroende på elevernas behov och skolornas förutsättningar. Dessa krav ska dock alltid vara uppfyllda:

  1.  Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket.
     
  2. Biblioteket omfattar facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier.
     
  3. Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Läs mer på www.skolinspektionen.se.

ur Lärarförbundets Magasin