Läs senare

Alla språken bär till spanskan

På Tina Gunnarssons spansklektioner får eleverna tala engelska, svenska och andra modersmål. Alla språk är resurser i lärandet. Det kallas transspråkande.

14 Dec 2017
Språkmix. Tina Gunnarsson
vill få sina elever att aktivt använda det nya språket redan
från start. När eleverna inte kommer på ett ord på spanska, uppmuntras hon att fylla ut luckorna med hjälp av något annat språk hon kan.

Åttornas lektion i spanska börjar med speeddejting, bestående av mycket korta intervjuer två och två. Vi befinner oss på Gottorpsskolan, som ligger i Bunkeflostrand sydväst om Malmö. Klassen har gjort övningen förut och därför går logistiken smidigt: eleverna som är placerade till vänster i bänkarna sitter kvar och ställer frågor, medan klasskompisarna med platser på högersidan flyttar ett steg bakåt varje gång läraren Tina Gunnarsson ropar ”alto”! Och det gör hon ideligen, så ofta som varannan minut.

– Tienes, vad heter det, syskon? frågar Elias Regnér sin tillfälliga bänkkamrat.

– Hermanos. Si tengo una hermana, fyller klasskompisen i.

– Aha, en syster. Okej. Cuando es tu … åh … cumpleaño?

”Alto!” Det är redan dags att byta igen.

Julia Falkbjer är nästa som hamnar bredvid Elias Regnér. Hon får frågan om hon har några husdjur.

– Hrm. Animales. Si … Ehh…Tengo un, äh, vad heter det … Gato! Tengo un gato!

Att eleverna slänger in svenska, eller i vissa fall engelska eller kanske till och med ett annat modersmål, ser Tina Gunnarsson inte som något problem. Det är tvärtom ett tillvägagångssätt hon uppmuntrar.

– Så lär vi oss nya språk. Vi fyller i luckorna med någon kommunikation där vi är starkare. Om det sedan är ett annat talat språk, kroppsspråk eller mimik spelar ingen roll.

När hon tillåter den friheten i klassrummet så ger det eleverna självkänsla, lust och nyfikenhet. Hon ser det som ett sätt att komma i gång och få skjuts framåt och liknar det vid en turist som inte kan språket: För det allra mesta lyckas personen i fråga ändå få hjälp med exempelvis en vägbeskrivning, just genom att använda sina samtliga språkliga resurser.

– Det är så vi gör i det verkliga livet. Varför det är så strikt i språkklassrummet att enbart använda målspråket, och möjligen då och då svenska, ligger djupt rotat i något slags lärartradition. Men det håller på att förändras, hoppas jag.

Tina Gunnarsson hänvisar till den gemensamma europeiska referensramen för språk som ligger till grund för svenska läroplaner.

– Där står att skolan ska utbilda flerspråkiga europeiska medborgare. För att nå dit behöver vi ha ett bredare perspektiv även i språkundervisningen.

Metoden som hon är inspirerad av heter translanguaging – transspråkande eller korsspråkande som forskare i Sverige ibland kallar det. Translanguaging uppmärksammades för första gången i en walesisk avhandling under 1980-talet. Sedan har metoden vidareutvecklats av bland annat Ofelia Garcia, som är professor i flerspråkighet på City University i New York.

– I Sverige är translanguaging ännu inte särskilt spritt, men jag tror att vi kommer att se en explosion. Framför allt kan det vara ett viktigt verktyg i undervisning av nyanlända, en elevgrupp som stadigt växer, säger Tina Gunnarsson.

När hon själv har haft klasser där det funnits nyanlända har hon, när det passat situation och elever, placerat dem med samma modersmål tillsammans under par- och gruppövningar. På så sätt kan den som blivit starkare i målspråket översätta för den som är mer osäker. Tillsammans kan de se likheter, relatera till och använda sig av ett språk som läraren själv inte behärskar.

– Det är viktigt att vara medveten om att exempelvis grammatikundervisning inte enbart kan utgå från hur svenskan är uppbyggd. Vi måste bort från ett sådant förhållningssätt.

Associera. Att ta stöd av de språk man kan för att förstå det nya, är ett viktigt verktyg. Spanskans cementerio liknar till exempel engelskans cemetery.

Oavsett om det finns några nyanlända i klassrummet eller inte, så är Tina Gunnarsson alltid noga med att lyfta elevernas samlade språkliga resurser. Redan vid första lektionen uppmärksammar hon alltid de språk eleverna har kunskap i. I just den här klassen hamnade alltifrån svenska, danska, engelska och tyska till arabiska, mandarin, kroatiska, albanska och dari på tavlan.

– Jag vill att eleverna redan från början ser alla sina språk som möjliga resurser i inlärningen av spanska, eller engelska som jag också undervisar i, förklarar Tina Gunnarsson.

Hon är också medveten om att olika språk har olika status och därför är hon extra noga med att uppmärksamma elever med ”lågstatusmodersmål”. Den som har arabiska som modersmål kan till exempel behöva lyftas och känna stolthet.

– De eleverna brukar sträcka lite extra på sig när jag berättar att man har väldig användning av just arabiska när man lär sig spanska. Där finns många liknande ord.

Tina Gunnarsson är själv en av de forskare som just nu håller på att utveckla kunskapsbanken kring translanguaging utifrån svenska förhållanden. 2015 tog hon sin licentiatexamen vid forskarskolan FRAM, en nationell forskarskola i de främmande språkens didaktik för verksamma lärare. Hon studerade då hur flerspråkiga elever använder sig av sina bakgrundsspråk under den skriftliga delen i det nationella provet i engelska.

I tre delstudier lät hon eleverna göra tidigare prov samtidigt som de skulle tänka högt. Hon styrde dem till att i en första omgång tänka på valfritt språk och byta mellan dem så som de själva ville. I den andra omgången skulle de enbart tänka på engelska och i tredje försöket skriva uppsats som vanligt utan att tänka högt.

– Det är intressant hur eleverna gjorde när de fick välja språk. De växlade helt obehindrat, utifrån vilket som passade sammanhanget bäst. Om de exempelvis skulle återberätta på engelska om ett bröllop som de hade varit med om i sitt födelseland tänkte de på modersmålet. Eftersom vokabulären var situationsbunden till ett specifikt språk blev sträckan till att översätta kortare än om de skulle ta en omväg via svenskan.

Nu håller Tina Gunnarsson på att doktorera. Hon jobbar som lärare här på Gottorpsskolan på halvtid och är knuten till Lunds universitet resterande del.

– Jag fortsätter undersökningar på samma tema som under licentiaten, men fördjupar det med ytterligare studier som också kan visa fler faktiska tillförlitliga resultat.

Vi återvänder till spansklektionen och åttorna i klassrummet. Speeddejtingen är över och det är dags för gemensam genomgång. Vi närmar oss den mexikanska högtiden Día de muertos, anglosaxiska Halloween eller svenska Allhelgona, det finns många varianter. Tina Gunnarsson skriver olika ord på tavlan som har med högtiden att göra.

– Cementerio, vad betyder det tror ni? ¿Hay alguna palabra similar en inglés?, finns det något liknande ord på engelska?

Polletten faller ner för Alicia Wendt. Hon viftar med handen.

– Cemetery. Det måste betyda kyrkogård! säger hon nöjt.

Associationerna fortsätter. Esqueleto liknar ju faktiskt svenskans skelett. Fantasma då, kan det möjligen ha något med Fantomen att göra? Ja, det betyder faktiskt spöke, vålnad.

Tina Gunnarsson har, vid sidan av sin akademiska forskning, på eget bevåg gjort mindre och ickeformella studier i sina klasser för att se om hon är på rätt spår i sin undervisningspraktik. För något år sedan lät hon elever i årskurs åtta spela in sig själva med mobiltelefoner i början av terminen. Då kunde de hålla en kort presentation av sig själva på spanska under 30 sekunder utan att pausa, visserligen genom att ibland fylla i luckor med något annat språk. Efter en termin gjordes inspelningarna om. Då kunde samma elever i stället hålla i en omfattande presentation av sig själva på spanska under fem minuter

– Visst fanns det fortfarande luckor där de var tvungna att ta till andra språk. Men luckorna blev färre och färre och lärandet gick snabbt framåt. Translanguaging ger eleverna mod att aktivt våga använda ett nytt språk redan från start.

ur Lärarförbundets Magasin