Ingår i temat
På liv och död
Läs senare

”Alla livsfrågor kokar ner till Paradise Hotel”

Annelie Pettersson utgår från populärkultur när hon pratar livsfrågor på elprogrammet.
– Eleverna blir mer engagerade om de kan relatera till sig själva. Sedan kan man ta dem vart som helst, säger hon.

14 Dec 2015
”Alla livsfrågor kokar ner till Paradise Hotel”
Vem syns? Reklamen väcker också frågor om livet. ”Varför tror ni att folk reagerade när H&M hade en modell med hijab”, undrar Annelie Pettersson på Erikslundsgymnasiet i Borlänge. Foto: Maria Hansson

En kille och en tjej har samlag under ett lakan. En annan tjej ligger i en säng och ser på när killen framför henne slår kullerbyttor, gör armhävningar och sedan sveper en flaska med grogg. Ett gäng killar dansar på terrassen med neddragna byxor och rumpan bar. Det smäller i dörrar, folk viskar, vrålar, skrattar.

Realityserien Paradise Hotel väcker känslor, nyfiken-het och fniss. ”Vänta, jag vill kolla mer”, säger en kille
när filmklippet tar slut.

Det är lektion i religionskunskap på Erikslundsgymnasiet i Borlänge. Klass Ee3 på elprogrammet har lektion om livsfrågor och etik. Klassens lärare Annelie Pettersson frågar:

– Är vem man är och vad man gör samma sak?

I klassrummet sitter femton pojkar och en flicka. Alla känner till Paradise Hotel, men de flesta säger att de bara tittar ibland. De ser inte såpadelta-garna som förebilder, tvärtom.

– De är hjärndöda, helt koko.

– Det är en komedi.

Det är mest yngre, och mest yngre tjejer, som blir påverkade och ser deltagarna som förebilder, tror de – själva påverkas de inte.

– Får inte killar några krav på sig? säger Annelie.

Bara de som är dumma, anser en kille. Kanske påverkas man av utseendet – att man ska vara brun och ha magrutor, tror några andra elever. Klassen diskuterar varför man är med i Paradise Hotel, ”roligt, de blir kända”, och varför det är viktigt att bli känd.

– Man vill ju vara rik, bli miljardär och bara sitta på en stol, säger en elev och ler.

De verkar helt klara över vad som lockar deltagarna. En pojke berättar att han faktiskt har sökt till Paradise Hotel:

– Ja, jag har redan sökt, två gånger. Jag vet att jag skulle vinna.

Annelie Pettersson visar också ett klipp från SVT:s Debatt, där man diskuterar just Paradise Hotel. Några före detta deltagare i realityserien är med. En av dem ångrar sig och tycker att det bara varit negativt för hans liv. Han fick en roll som han inte alls trivdes med, och han tycker att programmet levererar stereotyper. En feministisk debattör tycker att det är bra att tjejer får ta för sig och prata om sex. En kulturarbetare menar att såpan har suveräna, kittlande intriger. En kvinna påpekar att många flickor mår dåligt och i stället behöver goda, vuxna förebilder.

Eleverna håller med om att deltagarna nog blir utnyttjade, men anser att de också får fördelar, till exempel blir kända och tjänar pengar. För framtiden är det nog mest negativt, tror de.

– Jag skulle aldrig anställa nån som varit naken i Paradise Hotel, säger en kille.

Annelie Pettersson är lärare i religionskunskap och historia. Hon och kollegan Malin Steger planerar alla lektioner tillsammans. De driver bloggen Religionsfröknarna, där de lägger ut mycket material till eleverna, eftersom de inte använder läroböcker.

De kopplar gärna ihop livsfrågor med etik, ett område som ligger nära. Så ofta de kan utgår de från populärkultur i sin undervisning. På fordons- och elprogrammen är religionskunskap inte självklart det populäraste ämnet. För att eleverna ska nå målen gäller det att knyta an till deras verklighet. Populärkultur konsumerar de flesta, där har de många förebilder, och eleverna diskuterar ofta populärkultur i korridorerna.

Paradise Hotel är utmärkt att utgå från om man vill prata livsfrågor, etik och moral. Där finns kärlek, sex, svartsjuka, relationer.

– Alla livsfrågor kokar ner till Paradise Hotel! skojar Annelie Pettersson och skrattar.

Realityserien är ett tacksamt exempel, eftersom den tilltalar och berör så många. Där finns mycket att diskutera, den kan vara både lockande och avskräckande.

– Men egentligen är det ju inte Paradise Hotel det handlar om. Det är bara för att väcka frågorna: är det så här man ska behandla varandra i en relation, är det så här man ska vara mot kompisar, säger Annelie.

Senare under lektionen får alla elever fylla i svar på påståendet ”EN TJEJ SKA VARA…” respektive ”EN KILLE SKA VARA…”. De skriver på datorerna, i ett verktyg som heter Answer Garden, och orden ramlar in i ett gemensamt dokument, som visas framme på tavlan. Seriösa och oseriösa förslag blandas – ibland ger det prestigepoäng att få skratt. En tjej ska till exempel vara fin, snygg, snäll, ha bra personlighet, bra röv, lägre betalt och vara bra i sängen. Killen däremot ska exempelvis vara maskulin, tuff, muskulös, respektfull, visa hänsyn och ha stor kuk.

– Tycker ni det, att tjejer ska ha lägre betalt och stora bröst, undrar Annelie Pettersson.

– Ska och ska, det är mer som en dröm, idealet, svarar en pojke.

– Äh, folk driver ju bara! utbrister en kille.

Både Annelie Pettersson och Malin Steger kan förstå om lärare drar sig för att ge sig på de stora, existentiella frågorna. Det kan vara jobbigt när eleverna blir oseriösa – vilket ofta händer i deras klasser, där killar dominerar och vill visa sig macho. Känsliga saker kan också komma fram och det kan vara svårt att hantera att någon blir berörd. Därför måste man tänka igenom det innan och vara beredd på att vad som helst kan hända.

– En gång, när jag visade en spelfilm som innehöll misshandel i hemmet, så gick en kille ut och grät. Han levde det hemma, säger Annelie.

Samtidigt är det just detta som är det roligaste i yrket – att komma nära eleverna. Som religionslärare är man kanske inte bättre på hantera det när det händer, men kanske är man mer intresserad och van vid att ta i svåra frågor, funderar de.

Att utgå från livsfrågor kan också vara ett sätt att över-brygga motsättningar – man märker att alla människor brottas med ungefär samma frågor. I dagens samhälle finns inte längre givna svar på livsfrågorna. Men man kan se att de olika religionerna har olika, mer eller mindre färdiga, svar på frågor som varför man lever eller vad som händer efter döden. Intentionen är ungefär densamma i alla religioner, även om svaren ser lite olika ut.

– Alla religioner och livsåskådningar handlar ju egentligen om hur man lever bra och de har någon form av kärleksbudskap, säger Annelie Pettersson.

– Ja, man ska samexistera och vara hyfsat hyggliga mot varandra, säger Malin Steger.

ur Lärarförbundets Magasin